Åtgärder för att minska brottsligheten
För att motverka och bekämpa brottsligheten som drabbar Sveriges företagare krävs en bred palett av åtgärder. De senaste åren har det skett flera förflyttningar i positiv riktning i form av bland annat regeringens 34-punktsprogram, med förslag på åtgärder mot gängkriminalitet, och ett flertal av Företagarna efterfrågade budgetförstärkningar till rättsväsendet har genomförts. Det råder även stor enighet i riksdagen om att brottslighet och trygghet är ett eftersatt område och frågorna står högt på den politiska dagordningen i nästan samtliga riksdagspartier.
Nedan listas de åtgärder på nationell och lokal nivå som Företagarna anser vara mest angelägna för att ytterligare motverka brotten som drabbar företag och företagare runt om i landet. Till detta är det också högst angeläget med åtgärder och satsningar som syftar till att öka arbetet med brottsprevention i form av skola, socialtjänst och kriminalvård.
Nationella åtgärder
Inför en nolltolerans mot mängdbrotten
När brottslighet fyller tidningsrubriker handlar det oftast om grov kriminalitet i form av skjutningar och bombdåd, vilket med rätta möts av skarpa avståndstaganden från politiken. De vanligaste brotten som drabbar företag och som förpestar tillvaron för Sveriges företagare är dock mängdbrott i form av inbrott, bedrägerier, skadegörelse och stölder. Även den här typen av vardagsbrott behöver prioriteras i högre utsträckning av makthavare och bekämpas med samma nolltolerans som grövre brottslighet.
Öka den polisiära närvaron
Enligt Företagarnas medlemsundersökningar är fler synliga lokalpoliser den viktigaste åtgärden för att öka tryggheten bland Sveriges företagare. Regeringen har som ambition att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Samtidigt har antalet poliser i yttre tjänst sjunkit sedan 2015. När Polismyndigheten växer är det helt avgörande att utbyggnaden resulterar i fler synliga och närvarande poliser över hela landet. I varje kommun bör det finnas en polisiär trygghetskontakt med god kännedom om det lokala näringslivets förutsättningar och utmaningar.
Stärk hela rättskedjan
Precis som Polismyndigheten de senaste åren har fått budgetförstärkningar för att motverka kriminaliteten behöver liknande satsningar även göras till de myndigheter som i nästa steg ska hantera det ökade flödet av brottsmål. Det handlar främst om Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården men även myndigheter som kompletterar Polisens verksamhet, i form av Kustbevakningen och Tullverket.
Renodla polismyndighetens uppdrag
Företagarna anser att Polisen i högre utsträckning bör fokusera sin verksamhet på det som är myndighetens kärnuppdrag: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Ansvaret för annan verksamhet i form av att hantera hittegods, leta efter bortsprungna djur och köra persontransporter bör i högre utsträckning kunna läggas på andra aktörer. För övrigt anser Företagarna att danstillståndet, som också administreras av Polisen, bör avskaffas.
Stärk företagares rättigheter vid nedlagda brottsutredningar
Enligt Företagarnas undersökningar har andelen brottsutsatta företagare som anmäler brott minskat stadigt de senaste åren. Orsaken är ofta att företagare inte ser någon mening med att polisanmäla då det, trots god bevisning, endast leder till en nedlagd förundersökning som inte gör det mödan värt att anmäla. För att öka företagares anmälningsbenägenhet, och därmed få en mer rättvisande brottsstatistik, behöver Polisen i högre grad motivera på vilka grunder en direktavskrivning beslutats eller varför en förundersökning lagts ner, och tydligt informera den drabbade företagaren om vilka möjligheter som finns när det kommer till att begära en överprövning av beslutet.
Kartlägg brotten som drabbar företagare
I dag saknas det offentlig kriminalstatistik över brotten som riktar sig mot företagare. Regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att särredovisa brott som drabbar företagare. Det gäller även i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) där det tydligare behöver framgå om det är en näringsidkare som har blivit utsatt.
Utöka gränskontroller för utförsel
Som en del i att bekämpa internationella stöldligor har Företagarna under lång tid lyft behovet av att Tullverket saknar befogenhet och resurser att kontrollera utförsel av stöldgods. 2020 lämnade regeringen förslag på ändringar i smugglingslagen som syftar till att ge Tullverket en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Företagarna välkomnar dessa förändringar men efterfrågar även ytterligare åtgärder som gör utförsel av stöldgods till ett smugglingsbrott och som syftar till att Tullverket i högre utsträckning inriktar sin verksamhet på löpande utförselskontroller.
Se över straffskalorna
Som en del i att motverka brotten som drabbar företagare anser Företagarna att det finns anledning att se över flera av straffskalorna, så att även de som döms för mängdbrottslighet får ett straff som står i paritet med brottet som har begåtts. Regeringen har som exempel föreslagit ett höjt minimistraff för stölder som sker i samband med bostadsinbrott, så kallad inbrottsstöld. Företagarna anser att ett inbrott med stöld i en affärslokal kan ge lika kännbara effekter och upplevas vara lika kränkande som en stöld i bostaden. Därför behöver även minimistraffet för grov stöld höjas till samma nivå som straffet för inbrottsstöld. Till detta anser Företagarna att de straffrabatter som ges för personer i åldern 18–20 år bör slopas, samtidigt som det införs strängare straff för personer som rekryterar minderåriga i syfte att få dem att begå grova brott.
Underlätta för kommunala ordningsvakter
Det behöver bli möjligt för kommuner att ansöka om närvaro av ordningsvakter i hela eller större delar av en kommun. I dag måste kommuner göra en så kallad paragraf 3-ansökan för varje specifikt område, enligt Lagen om ordningsvakter (LOV) från 1980, vilket leder till stor byråkrati för kommunerna.
Bredda tillträdesförbudet
Från och med 1 mars 2021 är det möjligt för butiksägare att ansöka om ett tillträdesförbud för personer som begår upprepade kriminella handlingar mot butiken och personalen. Företagarna välkomnar denna åtgärd för att motverka hot, skadegörelse och upprepade stölder mot butiker, och anser att ett liknande verktyg även bör finnas för andra affärslokaler i form av restauranger och caféer. Det bör även vara möjligt att ansöka om ett gemensamt tillträdesförbud i det fall näringsidkare delar gemensamma ytor i form av köpcenter och gallerior.
Utöka statliga stöd för lokala brottsförebyggande åtgärder
Företagarna anser att staten, genom ökade statsbidrag, bör underlätta för kommuner att initiera fler lokala program för platssamverkan, i form av Business Improvement District (BID), där det lokala näringslivet – tillsammans med Polisen, fastighetsägare och civilsamhället – inkluderas i den fysiska brottsförebyggande planeringen.
I väntan på att Polismyndigheten byggs ut med en ökad lokal polisiär närvaro bör det även finnas ett statligt stöd till de kommuner som ser ett stort behov av att anställa kommunala ordningsvakter.
Lokala åtgärder
Integrera trygghetsfrågorna i näringslivsarbetet
På samma sätt som många kommuner i dag involverar det lokala näringslivet i frågor som rör service i myndighetsutövningen, kommunal upphandling och kompetensförsörjning behöver även trygghet och säkerhet integreras i kommunernas löpande näringslivsarbete. Det kan handla om näringslivsplaner och strategidokument, samt i löpande kommunikation via nyhetsbrev och kommunens hemsida. Även vid fysiska träffar i form av näringslivsråd och frukostmöten behöver kommunen säkerställa att poliser från lokalpolisområdet och kommunens säkerhetssamordnare vid behov finns representerade. I de medborgarlöften som kommunen och Polisen undertecknar varje år behöver det också finnas ett tydligt företagarfokus.
På samma sätt kan den löpande kommunala tillsynsverksamheten hos företag användas som ett sätt för kommunen att få in synpunkter från lokala företagare om trygghetssituationen, och vilka delar av det lokala företagsklimatet som fungerar bra och mindre bra.
Tydliggör ansvaret för det brottsförebyggande arbetet
För många företagare är det med dagens lagstiftning svårt att utläsa vilken samhällsaktör som faktiskt är ansvarig för att motverka brottsligheten. När det kommer till det brottsförebyggande arbetet har kommuner en central roll att fylla, inte minst när det kommer till arbetet inom skolan och socialtjänsten.
Att arbeta med brottsförebyggande verksamhet är dock en frivillig uppgift för kommunerna, och därför tillsatte regeringen en utredning 2019 med syftet att lämna förslag på hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete, vilket Företagarna välkomnar. I väntan på ett lagstadgat ansvar är det viktigt att kommuner tydligt kommunicerar till näringslivet vad som är kommunens ansvarsområden och vilka samhällsaktörer som har ansvaret för övriga brottsbekämpande och brottspreventiva verksamheter.
Involvera näringslivet i den fysiska planeringen
På flera håll i Sverige – men framför allt i större städer – har initiativ tagits till lokal platssamverkan (Business Improvement District, BID) där offentliga aktörer tillsammans med bland annat företag och fastighetsägare ingår partnerskap där man gemensamt finansierar åtgärder för att förbättra trygghetssituationen inom ett avgränsat geografiskt område.
Den här typen av lokal samverkan kan se väldigt olika ut beroende på de förutsättningar som finns på orten. Det är dock viktigt att alla kommuner tar efter framgångsrika arbetssätt som sker i andra kommuner, samt själva försöker hitta sätt att involvera det lokala näringslivet när det kommer till den fysiska trygghetsplaneringen, inte minst i form av belysning och kameraövervakning. Kommuner behöver också säkerställa att all form av skadegörelse, klotter med mera skyndsamt repareras och saneras, då den typen av synlig småbrottslighet lätt skapar en känsla av otrygghet för de personer som rör sig på platsen.
Försvåra för den organiserade brottsligheten
Ytterligare ett viktigt verktyg som kommuner har för att stävja kriminaliteten är via den löpande kommunala myndighetsutövningen (tillsyn och tillstånd), i de kommunala inköpen samt i de kommunala bostadsbolagen. På samma sätt som det ska vara lätt för företag att göra rätt behövs även tydliga krafttag mot organiserad brottslighet, där verksamheter används för penningtvätt, och där lagar och regler medvetet inte efterföljs vilket skapar en osund konkurrenssituation för den stora majoriteten av skötsamma lokala företag.
Erbjud stöd åt företagare som blivit utsatta för brott
Även om kommuner saknar ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete har kommunens socialtjänst enligt Socialtjänstlagen ett ansvar för brottsoffer. Det kan handlat om såväl ekonomiskt och materiellt stöd som psykologiskt. Det är viktigt att kommuner är medvetna om att även företagare och personal, vars verksamheter har blivit utsatta för allvarlig brottslighet i form av rån och attentat, också kan ha ett behov av den här typen av stöd.
Stärk upp med kommunala ordningsvakter
Som ett sätt att komplettera den polisiära närvaron, eller avsaknaden av den, bör fler kommuner se över möjligheten att bidra till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att anlita och anställa kommunala ordningsvakter. Samtidigt är det då viktigt att kommunen tydligt kommunicerar till det lokala näringslivet vad som är syftet med ordningsvakterna samt vilka befogenheter de kommunala ordningsvakterna har och inte har.