Bakgrund och nuläge
I Postlagen (2010:1045) framgår i 3 kap 1 § att den samhällsomfattande posttjänsten ska uppfylla kraven att det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser. 2018 ändrades befordringskravet för brev med normalporto från det tidigare regelverket med övernattbefordran till en ny modell med tvådagarsbefordran, samt att minst 95 procent av de inrikes brev som lämnats in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar. I promemorian Befordringskravet i postförordningen från december 2020 föreslog regeringen att dessa krav behöver sänkas ytterligare, till att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar, samt att minst 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar.
Postutdelning varannan dag
Parallellt med detta har Postnord, det statliga bolag som av Post- och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten, sedan februari 2020 infört en modell med varannandagsutdelning i södra Sverige. Enligt Postnord har försöket varit framgångsrikt och beslut har därför tagits att införa en modell med postutdelning varannan dag i hela landet från och med 2022. Det innebär kortfattat att post delas ut måndag, onsdag och fredag den första veckan, för att följande vecka delas ut på tisdag och torsdag. Samtidigt som Postlagen tydligt klargör att insamling och utdelning av postförsändelser ska göras varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan.
Hur går egentligen detta ihop? Och hur påverkas Sveriges företagare av förändringarna? Och vilken är egentligen den lägsta nivån av postservice som landets företagare kan förvänta sig om denna utveckling fortsätter i oförändrad takt?
Minskande volymer
Motiven till dessa förändringar, och för många kunder upplevda försämringar, är ett förändrat beteendemönster med allt färre brev som skickas i Sverige till följd av den ökade graden av digitalisering. Antalet brev i Sverige minskade som exempel från 2,3 miljarder 2015 till 1,6 miljarder 2020. Att endast finansiera de minskade volymerna med portohöjningar är enligt Postnord inte tillräckligt. Ofta pekar företaget på att den svenska staten inte har gått in med några pengar för att motverka den sjunkande utdelningsfrekvensen, vilket gör att Postnord härtill är nödda och tvungna att genomföra förändringarna. Att liknande förändringar i utdelningsfrekvensen redan har skett i våra nordiska grannländer är också ett argument som inte sällan lyfts fram av företaget.
Regeringen beslutade även den 1 oktober 2020 att tillsätta en utredning med direktiv att se över den framtida finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige (dir. 2020:101). Utredningen ska presentera sina slutsatser senast den 31 januari 2023.
Samtidigt finns det anledning att ifrågasätta den krisbild som Postnord ofta målar upp. Något konkret sifferunderlag som visar att de minskade brevvolymerna leder till förluster för det statliga bolaget har inte presenterats och 2020 blev det mest lönsamma året någonsin för Postnord, med en vinst på hela 1,7 miljarder SEK.
Fungerande infrastruktur
Den andra sidan av myntet är givetvis att den sjunkande nivån på – och försämring av – den postala servicen kan leda till stora negativa konsekvenser för de företag och privatpersoner som är helt beroende av postförsändelser. För att företag och företagare ska kunna verka i hela landet med bibehållen konkurrenskraft är det helt avgörande med en grundläggande fungerande infrastruktur i form av internetuppkoppling, telefoni och post. Företag har ett stort behov av att kunna svara mot kunders behov och efterfrågan. Detta ställer i sin tur höga krav på snabb kommunikation, såväl digitalt som med fysiska brev. Att inte ha tillgång till postservice kan vara frågor som stoppar entreprenören från företagsetablering eller fortsatt verksamhet, inte minst på landsbygden. Företag är också beroende av att kunna skicka och ta emot brev snabbt och med hög tillförlitlighet eftersom det finns en förväntan hos kunder, leverantörer och inte minst statliga myndigheter att företagen ska kunna kommunicera skyndsamt.
Syftet med denna rapport är att ge en bild av företagares generella behov av posttjänster samt hur företagen kan förväntas påverkas av de förändringar som beskrivits ovan. Metoden är en enkätundersökning med svar från 843 företagare genomförd under våren 2021.
Lika (o)säkert som ett brev på posten är att servicenivån för den landsomfattande posttjänsten kommer att diskuteras flitigt under en lång tid framöver. Företagarnas förhoppning är att resultatet från denna undersökning ska vara ett användbart underlag till denna diskussion.