Sammanfattning

Ladda ner och läs hela rapporten som pdf.

• Skatter kan fungera som ett verktyg för att prissätta miljöskadliga utsläpp. Då krävs dock att politiken är tydlig med gröna skatters syfte och att skattens utformning uppnår de avsedda effekterna. I Sverige är ett antal skatter som kallas för miljöskatter i själva verket ineffektiva som verktyg för minskad miljöpåverkan.
• Om gröna skatter ska användas för ett annat syfte än minskad miljöpåverkan, exempelvis för att dra in skattemedel till statens offentliga utgifter, bör de politiska företrädarna vara öppna och ärliga med detta syfte.
• Grön skatteväxling kan, om den utformas på rätt sätt, uppnå både en positiv nettomiljöeffekt och en bättre fungerande samhällsekonomi genom lägre skatter på jobb och företagande – samt undvika underfinansiering. För detta krävs att regeringen väljer rätt skattebaser och att växlingen sker under en lämplig övergångsperiod.
• Ett problem som partierna som ingår i samarbetet genom januariavtalet har, är att inga egentliga förberedelser för avtalets gröna skatteväxling gjorts innan avtalet presenterades. Detta märks också i de skatteförslag som sedan januari 2019 har lagts fram av regeringen och samarbetspartierna – de baseras i mycket liten utsträckning på en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till.
• Det finns en risk att den gröna skatteväxlingen inom ramen för januariavtalet är påtagligt överfinansierad. Regeringen och samarbetspartierna måste säkerställa att de skattesänkningar som ingår i växlingen faktiskt genomförs under mandatperioden.
• Sveriges småföretagare är beredda att dra sitt strå till stacken för omställningen, visar undersökningar – dock på ett sätt som inte lägger en orättvist stor börda på dem. Erfarenhet sedan decennier visar att kraftiga negativa effekter av skatteväxlingar för vissa grupper bär med sig risken att stödet för hela den gröna omställningen minskar påtagligt.
• Det är tydligt att företagen ser affärsnytta med sitt hållbarhetsarbete, där stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet i kombination med ökade krav från kunder och samhälle är de främsta anledningar till företagens hållbara utveckling.
• Marknadsekonomi ger incitament för effektiviseringar och innovation – och rätt utformade kan skatter bidra till, istället för att hämma, sådana incitament.