Slutsatser: Skatternas roll i en grönare företagarvärld

Ladda ner och läs hela rapporten som pdf.

”Grön omställning” har de senaste decennierna, och särskilt de senaste fem åren, kommit att bli en övergripande agenda på ett stort antal politikområden. Det finns en bred politisk uppfattning om att styra om produktion och konsumtion mot mindre klimatpåverkan, mot bakgrund av en tanke om ökad klimatmässig hållbarhet. Samtidigt bör inte avkall göras på andra viktiga mål för människor, som ökat materiellt välstånd, minskad fattigdom och förbättrad hälsa.

Rätt utformad skatteväxling

Går det att kombinera miljö- och klimatinriktade politiska reformer med tillväxtinriktad politik? Absolut – om de utformas på rätt sätt.

Det går emellertid inte att ta ställning till ”grön skatteväxling” om man inte känner till det föreslagna innehållet. Förslag på nya eller ändrade skatter måste ta hänsyn till de effekter som kan drabba företagens konkurrenskraft i form av ökade kostnader, administration och krångel samt om de är försvarbara ur ett effektivitetsperspektiv.

Att sänka skatter på arbete och företagande är bra politik även när miljöskatter inte höjs. Dock ökar sannolikheten för att en reform ska uppnå sitt syfte och hålla över tid om den är finansierad i statsbudgeten.

En vanlig kritik mot gröna skatter är att de är en instabil intäktskälla för staten, eftersom de har som syfte att minska konsumtionen av det som beskattas – skatten eroderar sin egen skattebas. Klokt genomförd kan dock en grön skatteväxling ge flera positiva effekter. En punktskatt på något miljöskadligt kan användas som ”bryggfinansiering” i statsbudgeten för en skattesänkning med hög självfinansieringsgrad (till exempel sänkt marginalskatt på arbete). Intäkterna från punktskatten minskar över tid, men de beteendeförändringar som skattesänkningen medför leder samtidigt till gradvis ökade skatteintäkter. Reformen kan därigenom finansieras (så gott som) fullt ut över några år, risken för överfinansiering minskar, det lönar sig bättre att arbeta och en positiv miljöeffekt har förhoppningsvis uppnåtts.

Problemet är att gröna skatteväxlingar ytterst sällan ser ut så här. Antingen utformas de gröna skatterna fel, eller så ”glöms” den andra delen av växlingen (de nyttiga skattesänkningarna), alternativt förflyttas konsumtionen på ett sätt som varken ger intäkter från den gröna skatten eller någon positiv miljöeffekt.

Politikens inriktning

Minskade klimatskadliga utsläpp är viktigt. Den som genererar utsläppen ska betala för skadan som utsläppen orsakar och styrmedel som sätts in ska leda till att utsläppen, snarare än själva aktiviteten, minskar. Klimatpolitiken ska inte vara så dyr som möjligt, den ska vara så effektiv som möjligt.

Politiken måste vara tydlig med huruvida en grön skatt som föreslås har ett fiskalt syfte, ett miljösyfte eller ett klimatsyfte – det finns uppenbart motsättningar mellan dessa tre. En grön skatt som har till syfte att dra in skattemedel, utan någon påtaglig miljö- och klimatnytta, riskerar att få låg legitimitet – i alla fall om den inte tydligt kopplas till en matchande sänkning av någon annan skatt.

En skatt som kan synas ha miljönytta i Sverige kan vara ineffektiv ur ett globalt klimatperspektiv. Samtidigt kan statliga satsningar eller skatter i Sverige motiverade av klimatskäl vara ineffektiva jämfört med vad samma medel hade kunnat åstadkomma om de investerats i mindre utvecklade länder.

Inhemsk miljöpolitik och global klimatpolitik bör på ett tydligare sätt separeras. Politiken bör inte motivera åtgärder inom det förstnämnda med ambitioner inom det senare, när det inte finns ett tydligt kausalt samband.

Företagens roll i klimatpolitiken

Företag och näringslivsorganisationer fyller en viktig roll i att vara ”vakthund” för att offentliga investeringar är ekonomiskt effektiva. Det är ofta alltför lätt att från politiskt håll utforma satsningar som låter bra i pressmeddelanden, men som ger väldigt lite effekt.

Den enda rimliga vägen framåt för att kunna kombinera miljö- och klimathänsyn med en ökad levnadsstandard är genom teknisk utveckling och effektivare resursanvändning. Prissättning av utsläpp är en viktig faktor i det, men i alla utvecklade ekonomier sker en avgörande del av den utveckling av nya tekniker och effektiviseringar av energiproduktion, materialanvändning, utsläppsrening m.m. som är önskvärda, genom privata företag. Marknadsekonomi och konkurrens behövs för att sporra innovation. Näringslivet i länder med hög förädlingsgrad kan därtill bidra till internationell utveckling av hållbarhet genom export av miljöteknik och kompetens.

 På en internationell marknad kan företag och investerare välja vilket land de vill vara verksamma i. Gröna skatter som leder till påtagligt minskad konkurrenskraft för svenska företag jämfört med företag i andra länder, särskilt närliggande, kommer inte att vara effektiva ur klimatperspektiv, eftersom de ökar incitamenten att flytta produktion och handel. De bör därför undvikas.

Kostnader är en avgörande faktor för småföretagare och en stor ekonomisk skillnad att satsa på fossilfria alternativ skulle snabbt skapa mer driv i omställningen i hela värdekedjan.