Miljö och klimat

Nollutsläpp

Såväl januariavtalets parter som en majoritet av riksdagens partier är överens om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringens arbete har därför under de senaste åren till stor del fokuserat på skattesystemets utveckling och att klimatfrågan ska vara en integrerad del i ekonomin och genomsyra fler politikområden. 

LÄS ÄVEN: Åtta frågor och svar om den klimatpolitiska handlingsplanen

Långsiktiga spelregler

Företagarna delar denna bild men vi vill också betona att det behövs en politik som bygger på långsiktiga spelregler som kan bidra till minskade utsläpp samtidigt som en god ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft bibehålls. Ekonomiska styrmedel bör användas för att nå klimatmålen där miljöskatternas andel av skatteinkomsterna kan tillåtas öka genom en så kallad grön skatteväxling, under förutsättningen att skatter på jobb och företagande faktiskt sänks. 

LÄS ÄVEN: Hållbarhetspolitik måste också vara hållbar 

Underlätta omställning

Småföretagen har en central roll att spela i omställningen till en hållbar utveckling och för att säkra svensk tillväxt långsiktigt. Därför är det viktigt att Sveriges klimat- och miljöpolitiska ramverk, åtgärder och framtida insatser är förankrade i småföretagens verklighet. Ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft för svenska småföretag riskerar att hindra och försena omställningen. Det ska vara enkelt att göra rätt och bidra till omställningen. Därför ser vi positivt på de åtgärder i januariavtalet som underlättar omställningen – exempelvis ett bränslebyte genom reduktionsplikt för vägtransporter och flyget, avdrag för investeringar i grön teknik och skattelättnader för egenproducerad förnybar el – samtidigt som vi är kritiska till mindre effektiva åtgärder så som flygskatt, skatt på engångsartiklar och krångliga fordonsskatteregler. 

LÄS ÄVEN: Gör klimatpolitiken så effektiv som möjligt, inte så dyr som möjligt

Punkt för punkt

Skattebefrielse för egenproducerad el 

Punkt 24 handlar om att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el träder enligt liggande förslag i kraft den 1 juli 2021.

Klimatpolitiska ramverket

Punkt 30 i januariavtalet handlar om att föra en aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket. I enlighet med klimatpolitiska ramverket ska all relevant lagstiftning ses över för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag. Klimaträttsutredningens delbetänkande ska redovisas den 1 april 2021 (senarelagd från december 2020). Utredningen ska avge slutredovisning senast den 15 maj 2022.

Bränslebyte; reduktionsplikt

Punkt 31 i januariavtalet handlar om fossilfria transporter. En del av det är att fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. En annan del är att reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.

Det pågår utbyggnad av infrastruktur för fossilfri tankning och laddning. Detta har hittills främst skett genom Klimatklivet där företag, kommuner, regioner och organisationer sedan 2015 kunnat få investeringsstöd för bland annat utbyggnad av laddinfrastruktur. I budgeten för 2021 har 500 miljoner kronor aviserats för utbyggnad av infrastruktur som bidrar till den tunga trafikens elektrifiering.

Bränslebytet, där drivmedelsleverantörerna genom en reduktionsplikt varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel, förstärks. Tidigast den 30 juni 2021 ska reduktionsnivån för bensin och diesel vara 6 respektive 26 procent, att jämföra med reduktionsnivåer på 4,2 respektive 21 procent år 2020. Genom årliga kontrollpunkter ökar reduktionsnivåerna successivt fram till 2030. Fördelen med reduktionsplikten är att den ger en långsiktighet som drivmedelsleverantörerna kan förhålla sig till och den ger incitament att investera i anläggningar, produktion och distribution av hållbara drivmedel.

Miljöstyrande avgifter för flyget 

Punkt 32 i januariavtalet handlar om att minska flygets klimatpåverkan. Som en del av det ska utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget ta fram förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter. En annan del är att krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle.

Transportstyrelsen har lämnat författningsförslag om sådana miljöstyrande avgifter för flyget till regeringen 30 juni 2020.

Enligt liggande förslag ska krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle träda i kraft 1 juli 2021. 

Skatteavdrag för grön teknik

Punkt 35 i januariavtalet lyder att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. Bland annat ska ett nytt avdrag för grön teknik införas. Den 1 januari 2021 trädde skattereduktion för installation av grön teknik i kraft.