13 förslag för välfärdsskapande
Ladda ner hela rapporten som PDF.
Även om det är relativt enkelt att starta företag i Sverige, är det verkligen inte alltid lätt att få företag att växa och bli framgångsrika. Det finns gott om politiskt beslutade hinder som hämmar företagarnas jobb- och välfärdsskapande. Företagarfientliga lagar, skatter och byråkrati kan sätta käppar i hjulet på de mest orimliga sätt eftersom politiker inte satt sig in i vilka konsekvenser deras beslut får.
Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Småföretagens tillgång till kompetens, kostnaden att anställa, samt incitamenten för företagande genom bland annat skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor måste prioriteras. Annars är risken stor att investeringar skjuts på framtiden och lågkonjunkturen cementeras.
Genom minskad regelbörda, sänkt skattetryck och tillgång till kompetent arbetskraft kan företag växa. Men det finns även mycket som kan göras på det lokala planet. Nedan listar Företagarna 13 förslag för att öka förutsättningarna runt om i Sverige för fler jobb, ökad tillväxt och välfärd.
Kommunernas myndighetsutövning
Vässa den kommunala servicen mot företagen
Den myndighetsutövande delen av kommunens verksamhet kan inom ramarna för lagar och regelverk drivas med viljan att hjälpa eller med viljan att stjälpa. Ett positivt bemötande främjar entreprenörskap och bidrar till kommunens utveckling. Enligt en kartläggning gjord av Näringslivets regelnämnd, NNR, är det stora och oförklarliga skillnader mellan Sveriges kommuner när det kommer till storlek på avgifter, avgiftsnivåer och regeltillämpning. Kommunledningen bör sätta upp kvantitativa mål med fokus på resultat och kostnadseffektivitet för att vässa den kommunala servicen gentemot företag. Samtliga kommuner bör även ha en process för kommunal regelgivning med en tydlig konsekvensanalys kring vad regeln innebär för framför allt små företag. Processen bör även innefatta förankring i ett advisory board bestående av representanter för det lokala näringslivet (av typen näringslivsråd).
Läs mer om lokalt företagsklimat.
Inför efterhandsdebitering inom fler områden än livsmedelskontroll
De flesta kommuner har ett avgiftssystem för sin tillsynsverksamhet som debiterar företagen oavsett om tillsynen har genomförts eller inte, vilket för den enskilda företagaren upplevs som både obegripligt och illegitimt. Från och med 2023 kommer det vara obligatoriskt för samtliga kommuner att tillämpa efterhandsdebitering för livsmedelskontroller. Företagarna vill att fakturering efter faktisk genomförd tillsyn blir obligatoriskt inom all form av kommunal myndighetsutövning gentemot företag, och inte bara inom livsmedelskontroller.
LÄS ÄVEN: Svindlande skillnader i kommunernas livsmedelskontroll
Utöka kommunala tjänstegarantier gentemot företag
För ett företag som vill göra en utbyggnad eller starta upp restaurangverksamhet inför sommaren kan det vara förödande om tillståndet drar ut på tiden. Enligt gällande plan- och bygglag ska bygglovsavgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka för handläggningstiden som överstiger tio veckor. Företagarna vill att tjänstegarantier, där kommuner åläggs att fatta beslut om tillståndsärenden inom en viss tid och att tillståndsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin, breddas till att omfatta fler tillståndsområden.
Läs mer om lokalt företagsklimat.
Konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten
Samtliga kommuner bör varje år göra en genomlysning av den kommunala verksamheten och se över om det finns verksamheter och områden som i dagsläget drivs i egen regi men som i stället kan utföras av näringslivet på entreprenad. I samband med denna översyn bör även kommunerna undersöka ifall in-houseverksamheterna verkligen faller inom den kommunala kompetensen. I annat fall strider detta mot reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
LÄS ÄVEN: Kommuner behöver vara snälla jättar
Offentlig upphandling
Höj direktupphandlingsgränsen och inför ett krav att annonsera direktupphandlingar
Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form. I nuläget är det svårt för leverantörer att få reda på när dessa kontrakt ingås. Företagarna föreslår därför att det införs ett krav att annonsera även direktupphandlingar. Detta för att bidra till transparens och för att attrahera fler leverantörer att lämna anbud. Direktupphandlingsgränsen bör höjas till omkring 1 miljon kronor för att underlätta för både det offentliga och företag att göra fler flexibla affärer.
Läs mer om offentlig upphandling.
Dela upp större upphandlingar eller möjliggör för småföretag att samarbeta i upphandlingar
För att underlätta för småföretags deltagande bör upphandlande myndigheter beakta möjligheterna att dela upp större upphandlingar i mindre delar som gör att småföretag kan vara med och lämna anbud. För det fall där det är olämpligt att dela upp en offentlig upphandling bör i vart fall upphandlande myndigheter underlätta för småföretag att delta genom att informera om möjligheten att lämna in gemensamma anbud.
LÄS ÄVEN: Småföretagarvänlig upphandlingspolicy
Ta fram och implementera en långsiktig upphandlingsplan
Upphandlande myndigheter bör bli bättre på att tillkännage vilka inköp som kommer att ske under året för att underlätta för leverantörer att planera och frigöra kapacitet i företagen för att möjliggöra anbudslämnande.
Läs mer om offentlig upphandling.
Infrastruktur och byggnation
Kommunens dialog med näringslivet gällande bygg- och infrastrukturplanering
Det sker ständigt förbättringar och förändringar av stadskärnor. Nya bostäder, nya stationer och spårdragningar är exempel på infrastrukturprojekt som inverkar på alla som bor, arbetar och driver företag i en region. Både inför och under byggprojekten är dialog med företagare viktigt för att de ska kunna förbereda sig och sin verksamhet på bästa sätt. När projekten budgeteras bör det också inkluderas hur kommunen kan stötta eventuella flyttar av näringsverksamheter till följd av projektet. Kommuner bör löpande i den fysiska planeringen involvera näringslivet tidigt i processen.
När nya detaljplaner tas fram är det viktigt att kommuner planlägger både för nya bostäder, men också för företagsetablering i form av byggbar mark och lokaler och välfungerande möjligheter till leveranser.
Läs mer om lokalt företagsklimat.
Bättre utbyggt bredband
På landsbygden upplever många företag problem med att bredbandstillgången eller mobiltelefontäckningen inte klarar av ökade kapacitetskrav – en infrastruktur som är avgörande för att kunna driva företag. Trots detta saknar närmare hälften av landsbygdsborna anslutning. En undermålig bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd och omöjliggör förutsättningarna att kunna bo och verka i hela landet. För att Sverige ska klara målet om att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025 krävs ytterligare medel för utbyggnad av fibernät (vilket Post- och telestyrelsen bedömer uppgå till omkring 22 miljarder kronor), enklare tillståndsgivning från kommunen för att skapa förutsägbarhet hos den aktör som bygger bredband samt ändring av dagens regelverk så att landets stadsnät undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen.
LÄS ÄVEN: Snabbt internet viktigt för företagande
Ökad trafiksäkerhet bör fokusera på upprustning och investering
Trafiksäkerhet är viktigt och att aktivt arbeta för Nollvisionen är en självklarhet. Under den senaste tiden har hastighetsgränser sänkts runt om i landet med syfte att öka trafiksäkerheten. Detta har drabbat företag på lands- och glesbygd särskilt hårt då sänkta hastighetsgränser haft en negativ inverkan på tillgänglighet och bidragit till regionförminskning när restiderna förlängs, vilket påverkar produktivitet och kompetensförsörjning. Ett utökat underhåll i kombination med ytterligare resurser till mitträckesseparering, säkra stråk för oskyddade trafikanter och säkrare vägkorsningar är mer effektiva lösningar för att öka trafiksäkerheten än att sänka hastighetsgränserna.
LÄS ÄVEN: Öka takten på underhållet i stället för att sänka farten på vägarna
Förändra strandskyddet
För ett starkare företagsklimat i hela landet, med goda förutsättningar att bo och verka även på lands- och glesbygd krävs ett förändrat strandskydd. Dagens lagstiftning är oförutsägbar och tillämpas många gånger på ett orimligt sätt för såväl kommuner som näringsliv, och utgör därför ett hinder för konkurrenskraft och utveckling i orter utanför storstäderna. Vid en ändrad strandskyddslagstiftning bör det generella strandskyddet avskaffas och i stället bör kommunerna ansvara för att bestämma platser där ett strandskydd kan behövas för att skydda särskilda naturvärden för exploatering.
LÄS ÄVEN: Ska strandsskyddet stänga strandkrogen?
Brottslighet och trygghet
Integrera trygghetsfrågorna i näringslivsarbetet
Företagarnas rapport Brott mot företagare 2021 visar att andelen företagare som upplever otrygghet på grund av bristande polisnärvaro har ökat från 41 till 51 procent på bara tre år. Bara under det senaste året har andelen företagare som övervägt att lägga ned sin verksamhet på grund av kriminaliteten ökat från 13 till 19 procent. På samma sätt som många kommuner i dag involverar det lokala näringslivet i frågor som rör service i myndighetsutövningen, kommunal upphandling och kompetensförsörjning behöver även trygghet och säkerhet integreras i kommunernas löpande näringslivsarbete. Det kan handla om näringslivsplaner och strategidokument, samt i löpande kommunikation via nyhetsbrev och kommunens hemsida. Även vid fysiska träffar i form av näringslivsråd och frukostmöten behöver kommunen säkerställa att poliser från lokalpolisområdet och kommunens säkerhetssamordnare vid behov finns representerade.
Stärk upp med kommunala ordningsvakter
Som ett sätt att komplettera den polisiära närvaron, eller avsaknaden av den, bör fler kommuner se över möjligheten att bidra till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att anlita och anställa kommunala ordningsvakter. Samtidigt är det då viktigt att kommunen tydligt kommunicerar till det lokala näringslivet vad som är syftet med ordningsvakterna samt vilka befogenheter de kommunala ordningsvakterna har respektive inte har.