Analys och resultat
Ladda ner hela rapporten som PDF.
Småföretagen och deras anställda står sammantaget för de största skatteintäkterna på kommunal nivå. Totalt sett står de små företagen för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i Sveriges kommuner, jämfört med 22 procent från stora företag. Sammanlagt kommer alltså hälften av de kommunala skatteintäkterna från små och stora privatägda bolag. Drygt en av fyra kommunala skattekronor kommer från den offentliga sektorn. Pensionärer står för 14 procent av de kommunala skatteintäkterna och tre procent kommer från övriga organisationer. Resterande sex procent redovisas under kategorin ”Annat”, där bland annat arbetslösa personer finns.
Figur 1: Andel av kommunala skatteintäkter per sektor
Totalt betalades 482 miljarder kronor i kommunalskatter år 2019. Småföretagen står för 136 miljarder kronor; i genomsnitt 467 miljoner kronor per kommun eller mer än 13 000 kronor för varje person som bor i Sverige. Det avser alltså endast den kommunala inkomstskatten, inte region- eller statliga skatter. Moms och kapitalskatt ingår därmed inte heller i beräkningarna.
Privat sektor ökar, mindre från pensionärer
Privat sektor svarar för över hälften av de kommunala skatteintäkterna. Det är en högre andel än vad som uppmätts i tidigare upplagor av Välfärdsskaparna. Inom privat sektor är det, som vi visat tidigare i rapporten, småföretagen som är den viktigaste finansiären av kommunala skatteintäkter. Svagast utveckling hade pensionärer som minskade sin andel till kommunkassan med 1,1 procentenheter, både sänkt skatt för pensionärer och att fler äldre fortsätter att förvärvsarbeta (i stället för att gå i pension) bidrog till nedgången.
En statistikförändring gällande förvärvsarbetande innebär att något färre skatteintäkter i årets mätning hamnar i småföretag och något fler i medelstora och stora företag. Det är en ren statistisk förändring och visar inte på hur utvecklingen har sett ut mellan åren. Men även om utvecklingen hade gått i den riktningen så är det inte heller ett problem i sig, utan tvärtom en önskvärd utveckling när framgångsrika företagare lyckas med resan – från småföretagare till att bli ett stort globalt företag. Problemet uppstår om småföretagen slutar växa och därför är det också viktigt att bevaka och förbättra småföretens villkor och förutsättningar.
Största skattebetalaren i 189 kommuner
Småföretagen är största skattebetalaren i 189 av Sveriges 290 kommuner. Den offentliga sektorn står för den största andelen inkomstskattintäkter i 85 kommuner. Relativt många av dessa kommuner ligger i norra delen av landet. Större företag står för den största delen av de kommunala skatteintäkterna i 15 kommuner: Stockholm, Södertälje, Solna, Sigtuna, Oxelösund, Finspång, Mjölby, Älmhult, Oskarshamn, Olofström, Göteborg, Mölndal, Surahammar, Västerås samt Ludvika. De flesta av dessa kommuner associeras också starkt med lokala storföretag. Endast i Båstad är pensionärer den viktigaste sektorn vad gäller kommunala skatteintäkter. Medelåldern i tenniskommunen är bland de högsta i Sverige.
Småföretagens andel av kommunala skatteintäkter är – precis som i Välfärdsskaparna 2017 och 2019 – störst i Åre. I Åre kommun kommer 42 procent av inkomstskattintäkterna från småföretagen, vilket motsvarar 211 miljoner kronor. Sorsele behåller andra plats i rangordningen som man klättrade till 2019. I Sorsele kommer 40 procent av skatteintäkterna från småföretagen. Årjäng är ny på tredje plats med 39 procent av de kommunala skatteintäkterna från småföretag.
Oxelösund är – precis som i Välfärdsskaparna 2017 och 2019 – kommunen med lägst andel skatteintäkter från småföretag, 17 procent kommer från företag med färre än 50 anställda, vilket motsvarar 94 miljoner kronor. Det är dock inte så att småföretagen har mindre betydelse i Oxelösund. Förklaringen är helt enkelt att det stora företaget SSAB är väldigt viktigt för kommunens skatteintäkter.
Figur 2: Kommunala skatteintäkter per sektor, i alla kommuner
Varför ingår den offentliga sektorn som finansieras till största del av skatter?
Rent tekniskt bidrar även den offentliga sektorn till de kommunala skatteintäkterna eftersom anställda som jobbar inom offentlig förvaltning eller offentligägda bolag betalar skatt på förvärvsinkomst till kommunen. Indirekt är det privata företag, och framför allt småföretag (som inte finansieras med skattemedel), som verkligen skapar skatteintäkterna så att den offentliga verksamheten och allmänna utgifter kan finansieras. Figur 2 visar hur fördelningen av kommunala skatteintäkterna ser ut om vi skulle exkludera den offentliga sektorn. Den inre cirkeln visar samma resultat som figur 2 och den yttre cirkeln visar hur det ser ut utan offentlig verksamhet.
Korrigerad av det faktum att den offentliga sektorn finansieras med skatteintäkter blir småföretagens andel av de kommunala skatteintäkterna hela 38 procent. De större företagens andel ökar till 30 procent, vilket innebär att den privata sektorn totalt står för mer än två av tre skattekronor.
Figur 3: Andel av kommunala skatteintäkter per sektor, där den offentliga sektorn exkluderas
