Metod: Hur räknar vi?

Ladda ner hela rapporten som PDF.

I rapporten analyseras hur stor andel av kommunernas skatteintäkter som kommer från olika sektorer. Undersökningen utgår från inkomsttagarens perspektiv och alla som bor i kommunen och betalar kommunal inkomstskatt ingår i analysen:

• sysselsatta i småföretag: privata företag med färre än 50 sysselsatta
• sysselsatta i större företag: privata företag med minst 50 sysselsatta
• sysselsatta i offentlig sektor: statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, regioner, övriga offentliga institutioner, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda företag och organisationer
• sysselsatta i övriga organisationer: stiftelser, församlingar och samfälligheter, bostadsrättsföreningar, andra ekonomiska föreningar, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, idrottsföreningar, föreningar och intresseföreningar
• pensionärer
• annat (arbetslös, sjuk, studerande, övrigt)

Undersökningen bygger på offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen. Statistik om antalet arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen, all övrig statistik kommer från SCB. Statistiken baseras på år 2019; som är de senast tillgängliga uppgifterna. Analysen bygger på kommunnivå och kan summeras till samtliga län och riket som helhet.

Kommunalskatt

Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster enligt SCB:s Hushållens ekonomi ligger i genomsnitt på 32,19 procent, inklusive skatt till regioner. Totalt för alla 290 kommuner var inkomstskattintäkterna år 2019 nästan 750 miljarder kronor. Det är viktigt att betona att analysen avser kommunens intäkter via kommunalskatten, inte den del av intäkterna som går till regionen, andra intäkter via avgifter och annan kommunal verksamhet eller från det kommunala utjämningssystemet. Inte heller kommunens eventuella bidrag till eller från utjämningssystemet finns med, utan undersökningen avser kommunens ”bruttointäkter” via kommunalskatten. Vi är alltså endast intresserade av kommunalskatten, som är 20,7 procent i genomsnitt i riket. Österåker har landets lägsta skattesats med 17,10 procent, och högsta skattesatsen finns i Dorotea med 23,85 procent. Efter exkludering av regionskatten summerade dessa skatteintäkter till 482 miljarder kronor på riksnivå år 2019. Den totala kommunala inkomstskatten fördelas över kommunens nattbefolkning (16+ år) enligt sektorerna som visas i figur 6.

Figur 6: Sektorerna som betalar kommunal inkomstskatt

Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande personer

Statistik om antalet förvärvsarbetande6 och ej förvärvsarbetande personer per kommun finns tillgänglig i Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den del av befolkningen som inte förvärvsarbetar är pensionärer eller tillhör sektorn ”Annat”. Statistik om antalet pensionärer hämtas från SCB, där pensionärer definieras som personer som bor i kommunen och är 65 år eller äldre.

Förvärvsarbetande personer som är 65+ år räknas som förvärvsarbetare, och bara de som är ej förvärvsarbetare räknas som pensionärer. Statistik över antalet arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen. Vi räknar med antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i juli 2019.

Arbetsställets sektorstillhörighet

Antalet förvärvsarbetande personer enligt RAMS kan fördelas efter arbetsställets sektorstillhörighet. ”Aktiebolag ej offentligt ägda” och ”övriga företag, ej offentligt ägda” ingår i sektorn ”privat”. Resten tillhör ”offentligt” eller ”övrigt”, se figur 1. Statistiken över förvärvsarbetande i privata företag jämförs med statistik från SCB:s Företagsregister över antalet sysselsatta på företagens storleksklass i varje kommun. Utifrån detta kan vi beräkna antalet sysselsatta i småföretag (0–49 anställda) och större företag (50+ anställda).

Utpendlare

För de personer som pendlar ut finns ingen information om var de arbetar (små eller stora företag eller i den offentliga sektorn). Vi har löst detta genom en modell som bygger på en pendlingsmatris som visar statistik över utpendlare över kommungränser. SCB har detaljerade uppgifter om de som bor i en kommun och pendlar ut till en annan kommun. Utpendlare tillräknas utpendlingskommunernas arbetsställens sektor och storleksklassfördelning efter utpendlingsratio till respektive kommun. På så sätt kan vi beräkna hur många utpendlare som jobbar inom offentliga sektorn, i småföretag och i större företag i en annan kommun. För att illustrera detta ger vi som exempel Kiruna kommun:

Enligt SCB finns 12 254 förvärvsarbetande bland Kirunas nattbefolkning. 11 710 av dessa jobbar i Kiruna, varav 3 202 i privata småföretag i kommunen, och 544 personer pendlar till en annan kommun. Tabell 3 visar i vilka kommuner Kirunas utpendlare arbetar. Flest (131 personer) pendlar till Luleå. SCB statistik på sysselsättningsfördelning i Luleå visar att 53 procent av alla som arbetar i Luleå (inte bara nattbefolkningen) jobbar i privata bolag, och 52 procent av dessa är sysselsatta i privata småföretag. På så sätt kan vi anta att 36 av de 131 utpendlare från Kiruna jobbar i småföretag i Luleå. Vi upprepar samma beräkning för varje kommun där Kirunas utpendlare arbetar och kommer så fram till att 144 personer är sysselsatta i privata småföretag i en annan kommun.

Tabell 3. Exempel beräkning på antal utpendlare som är sysselsatta i småföretag

Totalt jobbar alltså 3 202 + 144 = 3 346 personer av Kirunas nattbefolkning i småföretag. Samma beräkningar gör vi för alla 290 kommuner och för samtliga utpendlingsflöden mellan olika kommuner. Formellt ser beräkningar så här ut:

Totalt antal förvärvsarbetande som bor i kommun x och jobbar i småföretag i kommun x eller kommun n:

där ax = antal förvärvsarbetande i privata småföretag i kommun x, Un= antal utpendlare till kommun n, Pn = andel förvärvsarbetande i privata företag kommun n, Sn = andel förvärvsarbetande i privata småföretag kommun n.

Genomsnittsinkomst och kommunal inkomstskatt

I nästa led av analysen antar vi att varje förvärvsarbetande i kommunen har samma genomsnittsinkomst och betalar genomsnittlig kommunalskatt. Båda dessa uppgifter hämtas från SCB. Motsvarande uppgifter för pensionärerna hämtas också från SCB. Nu har vi statistik över antal personer i varje sektor, genomsnittlig förvärvsinkomst för alla grupper och uppgifter om den kommunala skattesatsen. Därmed kan vi beräkna hur mycket kommunal inkomstskatt som betalas per sektor. Resultatet jämförs med faktiska uppgifter om de kommunala skatteintäkterna, så att beräkningen stämmer från båda håll.

Starka indikationer

Beräkningarna ska betraktas som starka indikationer på de olika sektorernas andelar av kommunernas skatteintäkter, snarare än som den exakta sanningen. Samtliga siffror avser år 2019 – vilket är det mest aktuella året för största delen av de statistiska källor som hämtas från SCB och används i analysen. För enskilda kommuner kan givetvis speciella förhållanden som till exempel en betydligt högre lönenivå i ett storföretag påverka bilden. Vår bedömning, efter att ha jämfört våra beräkningar med ett flertal kommunala årsredovisningar, är dock att den tydliga bild som analysen ger av de små företagens avgörande betydelse för flertalet kommuners intäkter från kommunalskatterna är riktig.

Beräkningar i den här versionen av undersökningen Välfärdsskaparna är i stort sett desamma som beräkningarna i tidigare versionen av Välfärdsskaparna som presenterades 2019 och 2017. Jämförelser med tidigare årgångar av Välfärdsskaparna bör dock ske med försiktighet till följd av ett tidsseriebrott i SCB:s RAMS-statistik (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik).