Företagarnas remissvar - utredningen om det statliga riskkapitalet
I dagarna har Företagarna lämnat remissvar på utredningen om det statliga riskkapitalinsatserna.
Tillväxten i Sverige drivs av de små företagen, som under de senaste 20 åren stått för fyra av fem nya jobb i ekonomin. Trots den ostadiga konjunkturåterhämtningen och problemen i vår omvärld ser dessutom flertalet småföretag fortfarande expansionsmöjligheter. Många mindre företag har dock svårt att expandera verksamheten på grund av svårigheter och höga kostnader relaterade till finansiering.
När mindre och medelstora företag inte får möjlighet att finansiera expansion innebär det färre nya jobb, mindre arbetsgivaravgifter, lägre inkomstskatter och högre kostnader för arbetslösheten.
Att finansieringsmöjligheterna försämrats visas av bland annat Företagarnas återkommande finansieringspaneler. Där kan vi se att de små företagens anser att villkoren blivit värre under det senaste halvåret. Företagarna har liksom ett stort antal andra bedömare, däribland Riksrevisionen, länge påpekat bristerna i det nuvarande systemet för statligt riskkapital. I dagsläget kommer den statliga finansieringen helt enkelt inte de minsta och nystartade företagen till del.
Utredningens betänkande presenterades i juni, då var vi positiva till förslagen, hur ser det ut nu?
- Ja, det var bra att regeringen lät utreda behovet av statliga finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag. Vi är positiva till utredningens förslag om att inrätta en ny struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna med det tänkta Fondinvest AB som central aktör. En så kallad fond-i-fond lösning, det betyder att statliga investeringar alltid bör ske i samverkan med privata aktörer, säger Daniel Wiberg, Företagarnas chefsekonom och fortsätter:
- Även förslaget om lånegarantier till växande småföretag är ett bra och konstruktivt förslag. En viktig poäng är just att de flesta småföretag som söker finansiering vill ha detta i form av lån. Statens finansieringsinsatser måste därför bidra till att fler investeringar blir möjliga genom sänkta kostnader även för lån.
- Det får inte heller vara för krångligt att söka finansiering, tydliga villkor och enkelhet är viktigt.
Utredningen föreslår att banker och andra lokala aktörer ska kunna certifieras för att bevilja lån som omfattas av garantierna. Det gör antagligen hela systemet mer lätttillgängligt.
Är det något som saknas i utredningens förslag?
- Garantin föreslås omfatta lån på mellan 2 och 10 miljoner kronor. Vi skulle gärna se att ännu mindre lån, kanske ner till 250 000 kr, kan garanteras eftersom de allra minsta och växande företagen ofta lånar mindre belopp till att börja med. Det är något som vi tar upp i remissvaret.
Företagarna har haft stora förväntningar på utredningen om de statliga finansieringsinsatserna, när kan vi se någon effekt?
- Ja, nu gäller det att politikerna verkligen tar till sig förslagen. Vi gör analysen att förslagen bör kunna genomföras under 2016 och att de nya systemen ska kunna vara fullt operativa under 2017.
Remissvaret i korthet
Företagarna instämmer i utredningens slutsats att det behövs förstärkt finansieringsstöd i mycket tidiga faser, framförallt i form av lån och ägarkapital. Trots det unikt låga ränteläget är ränteläget för små företag högt och förhindrar en stor andel ekonomiskt lönsamma projekt från att finansieras med lånekapital. Detta påverkar sysselsättning och ekonomisk tillväxt negativt. Företagarna välkomnar därför att en ny statlig fond inrättas, Fondinvest AB, som tillsammans med privat kapital ska investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential.
Företagarna är också positiva till det lånegarantissystem som utredningen föreslår. Gällande de låneintervall som utredningen föreslår för garantisystemet, 2-20 miljoner kronor, anser Företagarna att betydligt mindre lån bör kunna omfattas. Intervallet för lån som kan omfattas av garantier bör därför vidgas så att lån från exempelvis 250 000 upp till 2 miljoner kronor också kan omfattas av lånegarantin.
Företagarna vill trots att det delvis legat utanför utredningens uppdrag framhålla hur ägarskatter och skatteregler påverkar företagens finansieringssituation. Inte minst gäller detta reglerna kring investeraravdraget, personaloptioner samt de s.k. 3:12‐reglerna. Ett ökat fokus på det individuella aktiva ägandet av företag är motiverat. Justeringar av skattesystemet bör därför göras så att aktivt privat ägande i företag inte missgynnas skattemässigt i förhållande till passivt institutionellt ägande. En väg kan vara att öppna investerarsparkontot-ISK för aktieinnehav i onoterade aktier.
Utredningen konstaterar vidare att den nuvarande utformningen av investeraravdraget är alltför begränsande genom att avdraget inte gäller juridiska personer som aktiebolag. Detta problem kommer att förvärras i och med regeringens förslag att varken nuvarande eller tidigare delägare eller närstående ska kunna omfattas av avdraget. Företagarna instämmer därför i utredningens slutsats att regelverket kring investeraravdraget istället bör göras mer flexibelt, i synnerhet avseende följdinvesteringar, ägarengagemang och beloppsgränser.
Företagarna instämmer även i utredningen idé att staten i samarbete med en eller flera banker utvecklar låneprodukter där staten genom lånegarantin kan stå för en del av portföljrisken så att bankerna därigenom kan justera sina scoringmodeller för att acceptera en större risk än vad som annars varit möjligt.
Företagarna vill framhålla att statliga stöd kan ha konkurrenssnedvridande effekter och att mindre företag är särskilt sårbara för konkurrenssnedvridning. Det är därför viktigt att de statliga finansieringsinsatserna utformas på ett sätt som minimerar problem med gränsdragningar och snedvriden konkurrens.
Företagarna tillstyrker en genomförandeprocess med mål att Fondinvest AB ska kunna inleda sin verksamhet under 2016 och vara fullt operationell 2017.