Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017, remissyttrande
Företagarna har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget "Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017" och vill framföra följande.
Företagarna avstyrker förslaget som innebär att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt begränsas. Annorlunda uttryckt innebär det att så kallad värnskatt ska betalas från en lägre inkomstnivå.
Problem skulle förvärras
Sveriges internationellt sett höga marginalskatter tillämpas redan nu från jämförelsevis låga nivåer. Detta innebär problem som vi menar skulle förvärras av det nu remitterade förslaget. Det är svårt för små företag att hitta kompetent arbetskraft, vilket delvis beror på att Sverige har låg utbildningspremie men också på att högutbildade personer har lätt att söka sig till andra länder där de får behålla en större del av sin inkomst.
En investering i utbildning lönar sig för dåligt inom flera yrkesområden. Detta leder till svårigheter för Sveriges konkurrenskraft och förslag om höjda marginalskatter, från lägre nivåer, är inte rätt verktyg för att vända den utvecklingen.
Även om inte alla småföretagare själva drabbas av förslaget eftersom de inte har en månadsinkomst över 53 000 kr, får det negativa effekter dels genom att detta bara är en av flera lagförslag som höjer marginalskatten och täta ändringar leder till osäkerhet om vad som gäller. Sådan osäkerhet hämmar investeringar och tillväxt. Höjda marginalskatter har också effekter på beteendet som sträcker sig långt förbi antalet timmar och antalet kronor som höjning i ett enskilt fall.
Rimligt med rätt till hälften
Företagarna menar att det vore rimligt att den som har tjänat ihop pengarna alltid borde ha rätt att behålla minst hälften av en inkomstökning.
Förslagets konsekvensanalys har begränsat värde då den inte tar hänsyn till förväntade beteendeförändringar. Professor Lennart Flood menar efter en genomgång av litteraturen (Ekonomisk Debatt 2015 nr 5 s 70) att skatter har större effekt på kvinnors arbetsutbud än på männens. Vi saknar helt denna aspekt i förslagets konsekvensanalys. Med utgångspunkt från att fler män har inkomster över den övre skiktgränsen hävdas där i stället att förslaget skulle bidra till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män samt till uppfyllandet av det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.
Genom att bortse från beteendeförändringar i samband med den föreslagna skatteskärpningen kommer den statsfinansiella inkomstförstärkningen av förslaget inte att nås.
Negativa effekter
Företagarna är oroade över de negativa effekter som skärpt avtrappning av jobbskatteavdraget och de begränsade uppräkningarna av både nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt kommer att få. Det gäller både minskat intresse av extra arbetsinsatser, sämre avkastning på investeringar i högre utbildning men i hög grad också ökad omfattning av svartjobb och minskad lojalitet mot skattesystemet.
Det finns ingen evidens för att toleransen för höga marginalskatter skulle vara större idag än i samband med den stora skattereformen 1990/91, snarare tvärtom.