Remissyttrande- Betaltjänster

Remissyttrande – Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53)

Ställningstagande:
Företagarna anser att betänkandets förslag kan medföra stora förändringar av marknadens utveckling för betalningstjänster och är i överlag positiva då vi tror att det kan komma både till konsumenter och företagare till del i fråga om lägre kostnader, säkrare och smidigare betalningar.

Bakgrund:
Betänkandet anger att förslaget avser genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden (andra betaltjänstdirektivet). Därutöver anges att direktivet är ett s.k. fullharmoniserings-direktiv vilket innebär att åtgärderna är bindande för medlemsstaterna och måste genomföras i nationell rätt, oavsett vilka kostnader det för med sig.

Syftet med förslaget är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden (andra betaltjänstdirektivet) i svensk rätt. De föreslagna ändringarna i lagen om betaltjänster ska träda i kraft den 13 januari 2018.

Betalningsförmedling har i Sverige traditionellt hanterats inom bankväsendet och bankernas kontosystem utgör fortfarande grunden för betalningssystemet.

 Emellertid förmedlas betalningar numera också av företag i andra branscher. De vanligaste sätten att betala i Sverige är med kort, autogiro, gireringar och kontanter. Kontobaserade betalningar innebär att medel flyttas mellan två konton i en eller två banker genom ett betalningsinstrument som t.ex. en girering, en överföring med autogiro eller en kortbetalning.

Företag och konsumenters ökade behov av betalningstjänster
För Företagarna är det viktigt att teknikutvecklingen och digitala tjänster inom betalfunktioner har fortsatt bra förutsättningar att kunna utvecklas i snabb takt. Utöver de vanligaste betalningssätten har det under senare år utvecklats andra sätt att genomföra betalningar. Det är framförallt utvecklingen inom kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner samt genom förbättringar i de tekniska system som förmedlar och behandlar betalningarna.

Företagarna är positiva till de förbättringar som innebär att företagares och konsumenters nya betalningsvanor kan matchas med växande antal kortbetalningar där e-handeln och de smarta telefonerna underlättar för nya betalningssätt.

Därmed är betalningstjänster en förutsättning för att möjliggöra för en leverantör att försäkra en betalningsmottagare att betalningen för en vara eller tjänst har initierats. Det är viktigt att företag har incitament att skicka en beställd vara till kund utan onödigt dröjsmål. Därför vill Företagarna lyfta fram hur viktig internetutvecklingen är då det är förbindelsen en företagare har till marknader och leverantörer. Frekvent återkommande störningar i bredbandsnätet skapar därför stora svårigheter för företagare och konsumenter på landsbygden.

När det gäller kontanthanteringen anser Företagarna att fram till dess att den tekniska utvecklingen är tillgänglig för alla, att Riksbanken ska hantera de myndighetsuppgifter som följer av lagen.

Anledningen är att en fungerande betalningsfunktion är så vital för hela landet, inte minst på den moderna landsbygden där många samhällsfunktioner vilar på att det finns ett fungerande system. Dagens teknik möjliggör betalningar utan kontanter vilket i sin tur har minskat användningen av dem. Det är emellertid inte alla grupper i samhället som har samma tillgång till nya betaltjänster.

Dessutom är inte internettäckningen tillräckligt täckande i hela landet, i synnerhet inte i landsbygdskommuner, för att koppla upp en butiks kortterminal mot en bank. Därför finns det ett behov av att reglera frågan tills vidare. Kontanthanteringsutredningens förslag har ännu inte lett till några lagstiftningsåtgärder.

Konsekvenser för företagen
För Företagarna är det värdefullt att konsekvensanalysen anger vilka krav som kan föranleda kostnader för företag. Detta är bristfälligt då det endast anges att utredningens förslag kommer att medföra kostnader för företags arbete med att ta fram ansökan om tillstånd för betaltjänstverksamhet. Detta får antas medföra ekonomiska konsekvenser för dessa företag i form av högre administrativa kostnader. Även rapporteringsskyldigheten innebär ökade kostnader. Det nämns även att kostnader i vissa fall väntas bli mer betungande för mindre företag. Hur stora kostnader det är fråga om finns det inga uppgifter om. Det finns heller ingen information om särskilda hänsyn till små företag har studerats vid reglernas utformning.

 Den snabba tillväxten drivs framförallt av ökad konsumtion online - det är tydligt att svenskar både kan, vill och kommer att handla mer över nätet.

Genom att införa det nya betaltjänstedirektivet möjliggör vi för svenska företag att möta konsumenters efterfrågan i en allt snabbare digitalisering genom små och medelstora företag.