Remissyttrande- Ändrad beräkning av bilförmån
Läs remissen här
Förslaget är kopplat till ett förslag om införande av ett så kallat bonus-malus-system för beskattning av bilar, där miljöanpassade fordon med låga CO2 utsläpp premieras med bonus och tvärtom för fordon med högre utsläpp. Beträffande beräkningen av bilförmån föreslås att fordonsskatten i framtiden inte ska ingå i den nuvarande del av bilförmånsvärdet som baseras på prisbalbeloppet utan tillkomma som en särskilt post. Vidare föreslås att förmån av betald trängselskatt, väg-, bro och färjeavgifter inte ska ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet utan i de fall förmån av dessa avgifter finns ska de beskattas till marknadsvärdet.
Företagarna har i yttrande över bonus-malus-systemet för beskattning av bilar framfört kritik bland annat mot att nivån på bonusen är alltför låg i förhållande till merkostnaden för miljöbilar. Vidare är skatten i malusdelen av förslaget för hög och riskerar att motverka övergången till nya, mer klimatsmarta bilar. Själva utformningen av beskattningen med förhöjd fordonsskatt de tre första åren innebär också en risk för att äldre bilar med högre utsläpp blir kvar i fordonsflottan under längre tid då det blir billigare än att byta till en ny bil som förmodligen är effektivare och därmed har jämförelsevis lägre CO2-utsläpp. Slutligen bör ett bonus-malus-system inte införas utan att föregås av en ordentlig konsekvensanalys av hur det förhåller sig till det nya system för mätning av CO2-utsläpp på EU-nivå som är aviserat till september 2018, bara två månader efter planerat införande av de nya svenska systemet för fordonsbeskattning.
Företagarna vill också framhålla att valet av bil för en småföretagare och dennas anställda i huvudsak styrs och även i framtiden måste styras av verksamhetens behov
. Detta gäller även om det i viss utsträckning förekommer privata resor och uppstår en bilförmån som beskattas. I de fall verksamheten kräver bil av viss storlek eller tjänstevikt kan förslaget innebära ökade kostnader för företaget i form av ökade arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet. Det medför samtidigt ökad skattekostnad för den som har förmånen. Förslaget bör därför inte genomföras i nuvarande utformning.