Företagare ser hållbarhet som viktigt i den egna verksamheten, eftersom detta kan skapa affärsnytta och ökad kundnöjdhet. Men för många företag innebär det även stora initiala kapitalkostnader. Krångliga regelverk utgör även ett hinder för att fler företag ska kunna växa och ställa om med bibehållen konkurrenskraft.

Vad gäller saken

Nästan 9 av 10 småföretag anser att det är viktigt för företag att ta samhällsansvar och bedriva hållbarhetsarbete och dessutom anses hållbarhetsarbetet stärka konkurrenskraften och lönsamheten i företaget.  

Brist på resurser i form av tid, ekonomi och kunskap utgör däremot begränsningar för de mindre företagen att med små personella resurser och begränsad intern kompetens bedriva ett strukturerat och långsiktigt hållbarhetsarbete. 

Småföretag i Sverige vill arbeta mer aktivt med hållbarhet, visar våra undersökningar. För att de ska lyckas behöver klimatpolitiska ramverk, åtgärder och framtida insatser vara förankrade i småföretagens verklighet. Småföretagen har en helt central roll att spela i omställningen till en hållbar utveckling och för att säkra svensk tillväxt långsiktigt. 

Företagarnas förslag till åtgärder

• En stabil fossilfri elförsörjning med rimliga priser

  En stabil elförsörjning är helt grundläggande för att företagare ska kunna etablera eller upprätthålla sin verksamhet runtom i Sverige med rimliga elpriser. Elförsörjningen är också en viktig del för att minska utsläppen av växthusgaser. Sveriges energisystem är emellertid eftersatt. Med undermåliga stamnät och bristande lokal elproduktion är det svårt att transportera elen dit den behövs. För att skapa ett robust och pålitligt energisystem behövs mer fossilfri-och förnybar elproduktion, stamnäten behöver rustas upp och den energi som redan finns måste nyttjas på ett smartare sätt. 

  Förslag

  • Tillståndsprocesserna för etablerandet av förnybar- och fossilfri elproduktion måste kortas och effektiviseras. Exempelvis bör samråds- och överklagandeprocessen ses över.
  • Regleringar och skatter som hindrar utökad lokal elproduktion som exempelvis från fjärrvärme behöver ses över och i de fall som det behövs, avskaffas.
  • Lätta på fjärrvärmemonopolet för att utöka möjligheterna för företag att kunna ansluta sig till nätet och sälja överskottsvärmen som annars hade gått till spillo.
  • Utred hur möjligheterna till flexibilitetsmarknader kan utökas, där anslutande verksamheter avstår att använda el på vissa topptimmar om året mot betalning. Därmed frigörs mer effekt på de kritiska timmarna på året.
  • Avskaffa skatten på el för hushåll och företag.
• Från fossildrift till utsläppsfritt

  För att kunna leva upp den lagstiftning som nu kommer från EU behöver det skapas förutsättningar för att gå ifrån fossildrift till utsläppsfria fordon. Omställningen av transportsektorn kantas fortfarande av vissa hinder för möjliggörande. Det handlar bland annat om för få laddstolpar, kapacitetsbrist i näten, införandet av miljözoner som skapar problem för varuleveranser och mobil personal och höga drivmedelspriser. Omställningen av transportsektorn är nödvändigt, men måste ske på ett acceptabelt sätt utan att företagande slås ut.

  Förslag

  • Företagarna vill införa nationella riktlinjer vad som gäller för kommunernas rådighet över etablerandet av laddstolpar, idag råder oklarheter kring vem som innehar ansvaret. Stöd bör även införas till kommunerna för kartläggning och behovsutredning av laddinfrastruktur.
  • Kommuner bör ta initiativ till att skapa nya affärsmodeller för att öka incitament för privata företag att bygga laddstolpar. Exempelvis kan nyttjanderättsavtal med företag som sätter upp och driver laddstationer tecknas. Företag får nyttja kommunens mark, men får stå investeringskostnader samt tillhandahåller intäkterna från laddstolparna.
  • Regeringen bör ge uppdrag till relevant myndighet att ge ut en handbok i best practice på hur kommuner kan samverka med näringslivet för att kunna etablera fler laddstolpar samtidigt skapa lönsamma affärer.
  • Kommuner som inför miljözoner behöver se över andra lösningar som gör det möjligt att kunna transportera varuleveranser. Ett exempel är att kommuner tar initiativ till att etablera en samlastningscentraler där paket lastas över till eldrivna lastbilar som sedan transporteras ut till företagen.
  • För olika yrkesgrupper som är beroende av bilen och mobil personal måste parkering finnas tillgänglig vid införande av striktare miljözoner.
  • För att minska de höga drivmedelspriserna vill Företagarna välkomnar regeringens förslag om sänkt reduktionsplikten till sex procent. Reduktionsplikten har en prishöjande effekt, vilket riskerar att försämra konkurrenskraften för företag.  Men även miljönyttan har börjat ifrågasättas av flera forskare.
  • Miljövänliga drivmedel och energislag bör stödjas genom skattebefrielse hellre än produktionsstöd eller andra typer av subventioner till företag. Ett exempel kan vara att tankning av förnybara drivmedel ger rätt till avdrag på fordonsskatten.
• Minskad regelbörda för omställning

  EU ställer hårdare och detaljerade krav i hållbarhetsrapporter som kräver omfattande analyser och information om hållbarhetsarbetet. Direktiven omfattar större företag, att små och medelstora företag som befinner sig i en leveranskedja med ett bolag som omfattas av hållbarhetsdirektiven kommer att behöva leverera data och information som visar att aktiviteterna är i enlighet med EU:s riktlinjer. För mindre företag, utan egna interna resurser, kommer detta bli en tung administrativ och ekonomisk börda.

  Förslag

  • En tydlig stödstruktur måste införas för att möta det förväntade kommande behovet av hållbarhetsrapportering för små- och medelstora företag.
  • En konsekvensanalys för hur hållbarhetsrapportering kommer att påverka små- och medelstora företag behöver genomföras.
• Avfall och återvinning

  Kommuner har idag monopol på hantering av avfall. Det innebär att avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar hushållsavfall, vara kommunalt avfall. Exempel på kommunalt avfall är köksavfall från lunchsalen, pappershanddukar, matspill från butiker och det blandade skräpet i papperskorgen med mera. Företagarna anser att avfallsmonopolet hämmar utvecklingen av cirkulära affärsidéer och stryper konkurrenskraften. Om företag själv får besluta, kan avfallet bli någon annans resurs samtidigt som det bidrar till vinstdrivande affärer.

  Förslag

  • Frival inom avfallshanteringen bör införas. Verksamheter ska själva ska kunna välja vem som transporterar och behandlar deras avfall för återvinning.
• Teknik och innovation

  Att investera miljö- och klimatsmarta innovationer för att minska utsläppen är helt avgörande för konkurrenskraftigt och hållbart Europa. Nya innovationer skapar inte bara goda möjligheter till minskade utsläpp och bättre miljöer inom Sveriges gränser, utan har också potential att kunna exporteras för att kunna främja klimatet globalt.

  Förslag

  • Skapa förutsättningar till affärsmodeller för att lagra och fånga in koldioxid genom olika tekniker. Exempelvis kan en lagringspeng införas där aktörer, som genom olika tekniker, samlar in ett viss ton koldioxid från atmosfären, får betalt av staten. Finansieringen skulle kunna ske genom överskott från koldioxidskatten.
  • Inför en ”negativ” koldioxidskatt för sådana åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären. Om man tar skog som exempel, beskattas i dag företag för försäljning av produkter från skogsbruk. Omvänt skulle företag och individer som planterar skog, som lagrar koldioxid ur atmosfären, kunna få en minskad skatt för detta, i proportion till mängden koldioxid som fångas. Samma skulle kunna gälla för andra sektorer, till exempel mark- och jordbruk.
• Miljötillstånd

  Den genomsnittliga tiden för att få ett miljötillstånd är i dag fyra år. För större verksamheter och investeringar, som exempelvis vindkraftverk kan det ta upp till tio år. Svenska myndigheter har också misslyckats med att balansera miljöaspekter med andra värden som de samhällsekonomiska eller klimatrelaterade konsekvenserna av ett projekt. En reformerad miljöbalk är därför helt nödvändig, men vi behöver även effektivare och kortare tillståndsprocesser.

  Förslag

  • Miljöbalken behöver uppdateras till dagens verklighet och ta större hänsyn till klimatet, riksintresset och samhällsekonomin.
  • Tillståndsprocesserna behöver kortas, genom att exempelvis se över samrådsunderlaget. Bland annat bör inte aktörer som inte har yttrat sig tidigare i processen få möjlighet att inkomma med synpunkter eller kunna överklaga under den senare remissrundan. Möjligheten för närboende att överklaga som inte påverkas av projektet borde även avskaffas. Tillståndsprocessen och samrådsförfarandet skulle kunna digitaliseras, men också standardiseras så att underlaget som skickas innehåller samma krav oavsett var i Sverige ansökan sker.