Företag och företagare är beroende av duktiga medarbetare för att deras företag ska kunna växa.
Bristen på arbetskraft med rätt erfarenhet och kompetens är nu så allvarlig att det påverkar konjunkturen i negativ riktning. Kompetensbristen innebär helt enkelt att företagen slutar växa. Företagarna har i undersökningen ”Det är attityden, dumbom” (2016) visat att endast hälften av de företag som behövt anställa de senaste två åren har lyckats göra det.
Kostnaden att anställa måste sänkas och företagens tillgång till arbetskraft med rätt erfarenhet och kompetens måste underlättas. Då kan företag växa och arbetsmarknaden bli mer inkluderande.
Företagarnas förslag till åtgärder
Arbetsmarknadskopplingen och utvecklingen av relevanta förmågor bör systematiseras och löpa som en röd tråd genom hela grund- och gymnasieskolan. Utbildning i entreprenörskap bör införas på alla gymnasieprogram. Krav på handlingsplaner för entreprenörskap och samverkan med näringslivet bör införas i såväl grund- som gymnasieskolan. Handlingsplanen bör följas upp som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Regeringen bör undanröja arbetsrättsliga hinder för prao och minimera den administrativa bördan för småföretagen. Därför bör kravet på personalliggare tas bort samtidigt som arbetsmiljöreglerna för barn och ungdomar behöver förenklas.
Utbildningssystemet måste säkerställa att företagen hittar personer med rätt kunskap och kompetens. Utbildning inom såväl gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning samt högskola och universitet behöver dimensioneras efter hela arbetsmarknadens behov. Genom stärkta och långsiktiga resurser till satsningar på yrkeshögskolan kan de mindre företagens stora behov av yrkeskompetens tillgodoses. Myndigheten för yrkeshögskolan bör ges i uppdrag att säkerställa att behovet hos småföretagen fångas upp när utbudet av program och kurser bestäms och dimensioneras och tilldelas ytterligare resurser för att hantera den ökade administration som följer av en utbyggnad. Tydliga incitament för utbildningsanordnare att anordna kurser och utbildningar efterfrågade av arbetsmarknaden där antalet elever är få eller geografiskt spridda bör ges. Försöksverksamheten med korta kurser och kurspaket inom ramen för Yrkeshögskolan, där upplägget är flexibelt för att det ska gå att arbeta heltid parallellt med utbildningen, svarar väl upp mot företagens behov av kompetensutveckling. Därför bör korta kurser och kurspaket bör permanentas och ges nödvändiga förutsättningar för att expandera.
För att elever ska kunna göra välinformerade utbildningsval krävs att lärosätens och utbildningars verksamhet och resultat redovisas och görs tillgängliga för jämförelse. Uppgifter om samtliga utbildningars innehåll, kvalitet, resultat och arbetsmarknadsutfall bör därför sammanställas och tillgängliggöras för såväl grund och gymnasial som högre utbildning. Därtill behöver kvalificerad vägledning om utbildningar och yrken finnas tillgänglig inför ungas och vuxnas utbildningsval.
Höga utbildningskostnader och svårigheter att i förväg beräkna kostnadernas storlek förhindrar nödvändiga satsningar på kompetensutveckling. Företagarna anser att ett skatteincitament som innebär ökade möjligheter för avdrag vid inköp av kompetensutvecklande tjänster bör införas. Företagarna förordar att staten via skatteincitament och ett tydligt regelverk stimulerar investeringar i kunskap, inte minst i mindre företag som saknar resurser att genomföra intern kompetensutveckling. En sådan investering i humankapital bör som presumtion vara avdragsgill.
Soloföretag och företag med 1–4 anställda kompetensutvecklar i lägre grad än övriga företag trots att behovet av vidareutbildning är stort. De har bland annat svårt att avvara personal, både ekonomiskt och tidsmässigt. Företag kan behöva rådgivning eller stöd kring vilka kompetenser som behöver stärkas för att utveckla och växa företaget. Att möjliggöra strategisk kompetensinventering i företag tydliggör både hur företaget kan växa men också vilken kompetensutveckling som behövs för att nå dit. Regeringen bör avsätta 40 miljoner kronor i tre år för strategisk kompetensinventering för företag med upp till 50 anställda. Dessa medel ska fördelas genom affärsutvecklingscheckar.
Företag med upp till 50 anställda ska kunna ta del av en affärsutvecklingscheck för att möjliggöra strategisk kompetensinventering. Värdet på checken bör vara runt 20 000 kronor och fungera som en voucher. Företagarna vill se att en mångfald av aktörer upphandlas, antingen regionalt eller nationellt, för att erbjuda kompetensinventering av små företag. Då företagens behov skiljer sig är det viktigt med ett brett utbud av aktörer som kan erbjuda kompetensinventering. Kompetensinventeringen ska resultera i tydlig översikt över befintliga medarbetares kompetens, vilka eventuella behov av kompetensutveckling eller rekryteringsbehov som finns.
