Företagarnas förslag till åtgärder

• Inför en småförtagsanpassad myndighetsutövning

  Enligt en kartläggning gjord av Näringslivets regelnämnd, NNR, finns det stora och oförklarliga skillnader mellan Sveriges kommuner när det kommer till storlek på avgifter, avgiftsnivåer och regeltillämpning. Kommunledningen bör sätta upp kvantitativa mål med fokus på resultat och kostnadseffektivitet för att vässa den kommunala servicen gentemot företag. Samtliga kommuner bör även ha en process för kommunal regelgivning med en tydlig konsekvensanalys kring vad regeln innebär för framför allt små företag. Processen bör även innefatta förankring i ett advisory board bestående av representanter för det lokala näringslivet (av typen näringslivsråd).

• Utöka kommunens tjänstegarantier gentemot företag

  För ett företag som vill göra en utbyggnad eller starta upp restaurangverksamhet inför sommaren kan det vara förödande om tillståndet drar ut på tiden. Enligt gällande plan- och bygglag ska bygglovsavgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka för handläggningstiden som överstiger tio veckor. Företagarna vill att tjänstegarantier, där kommuner åläggs att fatta beslut om tillståndsärenden inom en viss tid och att tillståndsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin, breddas till att omfatta fler tillståndsområden.

• Inför efterhandsdebitering brett

  Många kommuner har ett avgiftssystem för sin tillsynsverksamhet som debiterar företagen oavsett om tillsynen har genomförts eller inte, vilket för den enskilda företagaren upplevs som både obegripligt och illegitimt. Från och med år 2023 kommer det vara obligatoriskt för samtliga kommuner att tillämpa efterhandsdebitering för livsmedelskontroller. Företagarna vill att fakturering efter faktisk genomförd tillsyn blir obligatoriskt inom all form av kommunal myndighetsutövning gentemot företag, och inte bara inom livsmedelskontroller.

• Inför företagslots och en väg in

  Alla kommuner bör erbjuda en lotsfunktion där samordning sker kring enskilda företagsärenden som kräver kontakt med flera olika myndigheter. I den mån det är möjligt bör kommuner även samordna olika typer av tillsynsbesök, så att till exempel tillsyn av alkoholförsäljning och miljöfarlig verksamhet sker vid samma tidpunkt för att underlätta för företagaren.

• Planlägg för byggbar mark och lokaler

  Ett välplanerat transportnätverk och utökat samt välfungerande bredband är avgörande för företagens möjligheter att bedriva verksamhet. Kommuner bör löpande i den fysiska planeringen involvera näringslivet tidigt i processen. När nya detaljplaner tas fram är det viktigt att kommuner planlägger både för nya bostäder, men också för företagsetablering i form av byggbar mark och lokaler, bredband och välfungerande möjligheter till leveranser. Här är det även viktigt att kommuner tänker på frågor som rör trygghet och säkerhet för företagare och deras anställda, i form av belysning och eventuell kameraövervakning.

• Öka bredbandsutbyggnaden

  För att Sverige ska klara målet om att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025 krävs ytterligare medel för utbyggnad av fibernät, enklare tillståndsgivning från kommunen för att skapa förutsägbarhet hos den aktör som bygger bredband samt ändring av dagens regelverk så att landets stadsnät undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen.

• Fokusera på underhåll och ökad kapacitet i väg- och järnvägsnätet

  Det finns ett stort behov av ökade investeringar i drift och underhåll, samt att åtgärda flaskhalsar och ökad kapacitet i transportsystemet. Därför bör finansiering av nya stambanor för höghastighetståg läggas utanför ordinarie infrastrukturplan, så att nödvändiga investeringar i väg- och järnvägsnätet inte blir undanträngda.

• Säkra flygets långsiktiga kapacitet

  Ett utvecklat och hållbart transportsystem, där fokus riktas mot att minska utsläppen, bidrar till ökad tillgänglighet och konkurrenskraft i hela landet. För näringslivet spelar flyget en viktig roll i att kunna tillgodose snabba transporter och tillgång till den globala ekonomin. Det är därmed viktigt att säkra upp en långsiktig kapacitet på Arlanda innan en förtida nedläggning av Bromma flygplats inleds.

• Avbryt hastighetssänkningar som metod för ökad trafiksäkerhet

  Sänkta hastighetsgränser drabbar företag på lands- och glesbygd särskilt hårt. Tillgängligheten försämras och restiderna förlängs, vilket påverkar produktivitet och kompetensförsörjning.  Utökat underhåll i kombination med åtgärder som mitträckesseparering, säkra stråk för oskyddade trafikanter och säkrare vägkorsningar är mer effektiva lösningar för att öka trafiksäkerheten.

• Säkerställ kommersiell service i hela landet

  För att möjliggöra företagande och entreprenörskap på landsbygderna är tillgången till service livsviktig. Tillgång till barnomsorg, bank, bensinmack och postservice är ett måste för företagare på landsbygden på samma sätt som företagare i städer. Likaså kan det vara en avgörande faktor för att locka nyetableringar på landsbygden.

• Tillåt gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker

  Den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker är en växande bransch. Utbudet och antalet producenter har ökat kraftigt och de allra flesta av dem är småföretag med i genomsnitt 2–4 anställda, både i städer och på landsbygden. Företagarna anser att gårdsförsäljning av alkohol är en viktig del i att stärka den svenska turism- och besöksnäringen. På sikt kan det bidra till ett ökat företagande och ökad sysselsättning. Gårdsförsäljning gynnar inte bara de små vingårdarna och bryggerierna; hela den lokala och regionala ekonomin främjas. Företagarna anser att det bör vara möjligt för småskaliga tillverkare att ha möjlighet till försäljning på tillverkningsplatsen.

• Se över det kommunala utjämningssystemet

  Det kommunala utjämningssystemet ska möjliggöra att hela Sverige ska leva. Pengarna ska inte gå till misskötta storstäder utan till service i mindre kommuner på landsbygden. Företagarna anser därför att det kommunala utjämningssystemet måste ses över.

• Integrera trygghetsfrågorna i näringslivsarbetet

  Brottslighet och otrygghet är faktorer som i allt högre utsträckning försvårar möjligheten att kunna bedriva näringsverksamhet i Sverige. På samma sätt som många kommuner idag involverar det lokala näringslivet i frågor som rör service i myndighetsutövningen, kommunal upphandling och kompetensförsörjning behöver även trygghet och säkerhet integreras i kommunernas löpande näringslivsarbete. Det kan handla om näringslivsplaner och strategidokument, samt i löpande kommunikation via nyhetsbrev och kommunens hemsida. Även vid fysiska träffar i form av näringslivsråd, frukostmöten och trygghetsvandringar behöver kommunen säkerställa att poliser från lokalpolisområdet och kommunens säkerhetssamordnare vid behov finns representerade. I såväl medborgarlöften som i lokala brottsförebyggande råd behöver det finnas ett tydligt företagarfokus.

• Försvåra för den organiserade brottsligheten

  Ytterligare ett viktigt verktyg som kommuner har för att stävja kriminaliteten är via den löpande kommunala myndighetsutövningen (tillsyn och tillstånd), i de kommunala inköpen samt i de kommunala bostadsbolagen. På samma sätt som det ska vara lätt för företag att göra rätt behövs även tydliga krafttag mot organiserad brottslighet, där verksamheter används för penningtvätt, och där lagar och regler medvetet inte efterföljs vilket skapar en osund konkurrenssituation för den stora majoriteten av skötsamma lokala företag.