Företagarna har länge jobbat för sänkt skatt på jobb och företagande. Skatternas nivåer och skattesystemets utformning är en av de viktigaste frågorna för landets företagare. Vi vill även att finanspolitiken ska vara sund och ansvarstagande.
Skattesystem som gynnar företagande
Skatterna berör både priser, lönsamhet, möjligheterna att anställa, bolagets vinst och den egna försörjningen. Skattesystemet bör präglas av förutsebarhet, enkelhet, internationell konkurrenskraft och tillväxtfrämjande. Välståndsskapande aktiviteter som företagande, jobb, utbildning (och användningen av densamma) och investeringar bör inte missgynnas.
Effektiv användning av skattemedel
Många företagare upplever att deras skattemedel inte används effektivt. Det är en viktigt för legitimiteten i skattesystemet att de skatter som staten tar in används effektivt och till rätt saker.
Enkelt och rättssäkert att betala skatt
Det ska vara enkelt att betala skatt och beskattningen ska ske rättssäkert. Enskilda måste tillförsäkras möjlighet att överklaga skattebeslut och kunna få ersättning för processkostnader vid vinst mot det allmänna i domstol.
Förslag till åtgärder
Genom arbetsgivaravgiften träffas anställda och företagare av en av EU:s högsta skatter på lönekostnader, vilket är det främsta skälet till att det är dyrt att anställa. Andelen av arbetsgivaravgiften som är ren skatt, utan koppling till sociala trygghetssystem, har stadigt ökat. Sex av tio företagare anger höga arbetsgivaravgifter som det främsta skälet till att inte kunna anställa. Arbetsgivaravgiften bör kontinuerligt sänkas, främst genom sänkning av den allmänna löneavgiften. Sänkningen för de minsta företagen som anställer, det så kallade växa-stödet, bör utökas till fler anställda.
Skatten för företagare som arbetar i sitt eget företag, som regleras genom de så kallade 3:12-reglerna, bör sänkas för att gynna ägarlett företagande. Det är i dessa företag som de flesta nya jobb skapats under senare tid. Takbeloppet för utdelning enligt den så kallade schablonregeln, som har varit oförändrad i ett decennium, bör höjas, och generationsskifte i ägarledda företag bör underlättas genom sänkta träda- och karenskrav.
Genom värnskattens avskaffande har Sverige inte längre OECD:s allra högsta marginalskatt på lön – men fortfarande en av de högsta. Det är av vikt att fortsätta gynna arbete, utbildning och ansvarstagande genom sänkt marginalskatt, för både högre och lägre inkomster.
Nyligen har det beslutats att omsättningsgränsen för momsplikt ska höjas från 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Den nya gränsen är fortfarande påtagligt låg jämfört med snittet i EU. En rejäl förenkling för de minsta företagen skulle uppnås genom en höjning till 250 000 kronor.
Bolagsskatten bör fortsatt sänkas för att hålla Sverige internationellt konkurrenskraftigt och att gynna ägarlett företagande. En sänkning från 20,6 till 15 procent i två steg är en rimlig ambition på kort sikt.
I flera delar brister rättssäkerheten i skatteprocessen för skattskyldiga och företagare idag. Huvudregeln bör vara full ersättning för processkostnader när enskilda vinner mot Skatteverket i domstol. För att skattetillägg ska kunna påföras bör det krävas att uppsåt eller grov vårdslöshet kan påvisas. Vid osäkerhet om utgången bör huvudregeln vara att anstånd med skatteinbetalning ska medges. Innan lagstadgad dom finns bör egendom utmätt på grund av skatteskuld inte kunna säljas.
3:12 reglerna
3:12-reglerna kallas de delar av inkomstskattelagen (kapitel 56 och 57), som styr hur inkomster till fåmansföretagare beskattas. Ibland kallas reglerna för entreprenörsskatt.
Företagarna var 2017 med och stoppade ändringar av 3:12-reglerna, som skulle ha höjt skattebördan och gjort det ännu dyrare och krångligare för företag.
Utformningen av entreprenörsskatten har betydelse för förutsättningarna att driva ägarledda företag, och därigenom även jobbskapandet i ekonomin. Det är viktigt att reglerna och deras tillämpning präglas av förutsebarhet och likabehandling. Vi fortsätter att stå emot försämringar av entreprenörsskatten.
Det går emellertid att göra fler förbättringar av reglerna. För att gynna de minsta fåmansföretagarna bör gränsbeloppet i förenklingsregeln höjas, från dagens 2,75 till 5 inkomstbasbelopp. De långa karens- och trädakraven för ägare och kapital vid generationsskifte i företag är kontraproduktiva och bör förkortas.
ROT-avdrag
Skattereduktionen ROT-avdrag för renovering, ombyggnation och tillbyggnad har skapat många arbeten. Höga arbetskraftskostnader slår mot jobb och företagande. Därför är skattereduktioner ett viktigt instrument för att förbättra villkoren för företag och dessutom skapa jobb och motarbeta svartarbete.
Företagarna var drivande bakom införandet av ROT-avdraget (och även RUT-avdraget). Avdraget har skapat tiotusentals arbetstillfällen och förbättrat konsumenternas attityd till att köpa byggtjänster vitt. Från och med 2016 sänktes nivån på ROT-avdraget, vilket fått en negativ effekt på nyttjandegraden. Företagarna kritiserade i kampanjen #rotupproret försämringen av avdraget.
RUT-avdrag
Från och med 1 juli 2019 kan alla över 18 år göra rut-avdrag upp till 50 000 kronor per år. Det är en fördubbling jämfört med tidigare, eftersom rut-avdraget halverades från och med 2016. Företagarna hade länge drivit frågan om utökade rutavdrag.
Med rut-jobbens hjälp har många människor kunnat gå från utanförskap i arbetslöshet eller svartjobb till sysselsättning.
Flygskatten är ett exempel på en punktskatt som vid införandet motiverades av miljöskäl, men som inte fyller en sådan funktion. Därför är det bra att den slopas.
Flygskatten är ett exempel på en punktskatt som vid införandet motiverades av miljöskäl, men som inte fyller en sådan funktion. Därför är det bra att den slopas.
