Företagare lägger i snitt ner mellan 8 och 10 timmar i veckan på administration. Mycket av denna tid utgörs av administration av regler från myndigheter. Regler behövs, men de måste vara användbara, ändamålsenliga, effektiva och ge möjligheter för företag att utvecklas.
Vad gäller saken
Företagarna anser att en företagares tid främst ska läggas på saker som skapar värden för företagaren, dess anställda och samhället i stort. Inte på att administrera lagar och regler.
Exempel på regelbörda är inrapportering till olika myndigheter, exempelvis skatt, moms, arbetsgivaravgifter och andra rapporteringskrav. Det handlar även om att följa regelverk som inbegriper tillstånd eller tillsyn. På detta kommer alla regler och lagar som löpande måste följas exempelvis bokföring, regler för personalliggare et cetera. Med andra ord administrativ tid som till skillnad från fakturering inte är direkt kopplad till verksamheten.
Företagarnas mål är att företagens administrativa kostnader ska minska och att den upplevda regelbördan blir mindre. En företagares tid ska läggas på att driva företag inte administration. Det kan bli verklighet genom:
Tydliga mål och styrning
Det offentligas regelförenklingsarbete behöver systematiseras och med tydliga mål om minskade administrativa kostnader för företagen. Handläggningstider, service och bemötande samt det egna förenklingsarbetet bör vara en del av en årlig uppföljning. Varje ny administrativ pålaga bör utvärderas.
Regeringen kan och bör styra myndigheters långsiktiga inriktning och ledningsform. Tydliga instruktioner är en förutsättning om det offentliga förenklingsarbetet ska resultera i bestående effekter. Det uppdrag som getts till flera myndigheter om att själva arbeta med regelförenkling bör vara föremål för en systematisk uppföljning från regeringens sida och där det är lämpligt spridas till fler myndigheter.
Digitalisering
Digitalisering har länge varit ett modeord inom svensk förvaltning. Ändå tappar Sverige i förhållande till andra europeiska länder när det kommer till graden av digitalisering i offentlig sektor. Företagarna vill se tydligare mål med digitaliseringspolitiken, särskilt när det kommer till fler automatiserade beslutsprocesser. I synnerhet mängd- och rutinärenden inom offentlig sektor, både inom myndigheter såväl som regionala och lokala förvaltningar, bör hanteras maskinellt och bara undantagsvis handläggas manuellt såsom vid fel eller vid stickprov.
Tillstånd och avgifter
Långa väntetider påverkar företagens verksamheter negativt. Särskilt mindre företag som i högre grad är beroende av att ärendehanteringar inte tar för lång tid är utsatta för detta. Mer behöver göras för att korta handläggningstiderna. Digitalisering är en del i detta men även den manuella handläggningen behöver effektiviseras. Kommunerna behöver lära mer av varandra kring hur handläggningstider kan kortas och undvika att olika krav ställs på företag beroende på i vilken kommun man verkar.
Företagarna anser att samtliga statliga myndigheter bör införa efterfakturering av utförd tillsyn och kontroller gentemot företag. Offentlig tillsyn och kontroll bör införa ett sådant system för att uppnå en ökad rättssäkerhet i förvaltningsbesluten.
Förslag till åtgärder
Regelförenklingsarbetet behöver systematiseras och struktureras på ett sätt som leder till verklig förändring. Det måste vara en del av den aktuella myndighetens eller förvaltningens löpande arbete. Läs mer i Regelförenkling – en handbok
Regeringen ansvarar genom sina myndighetsinstruktioner för myndigheternas långsiktiga inriktning och ledningsform. De uppdrag om regelförenkling som presenterats måste följas upp och leda till konkreta regelförbättringar för företagen. Statliga mål som är mätbara behöver sättas upp för minskade administrativa kostnader för företagen.
Regelrådet bör omorganiseras till en egen myndighet, med egen budget och personal. Därigenom kan verksamhetens integritet och resurser säkras. För att ge Regelrådet större genomslagskraft i lagstiftningsprocessen bör en återremitteringsfunktion införas vid undermåliga konsekvensutredningar.
Uppföljning, utvärdering och utkrävande av ansvar är centrala funktioner för ett effektivt arbete. Regering och riksdag måste minst årligen följa upp hur förenklingsuppdragen som myndigheterna fått omsätts i praktiken och säkerställa att de leder till konkreta förenklingar för företagen.
I normalfallet sker de allra flesta betalningar först efter en service är utförd. Offentlig tillsyn och kontroll bör införa ett sådant system för att uppnå en ökad rättssäkerhet i förvaltningsbesluten. Ett sådant system skulle dessutom skapa större förståelse för värdet av tillsynen och till vilken nytta den är för företagets verksamhet. Vid tillsyn ska fakturor från statliga myndigheter tydligt specificeras utifrån vad den faktiska kostnaden inbegriper.
Den svenska digitaliseringspolitiken är för löst formulerad. Det måste sättas upp skarpa målsättningar för mer automatiserat beslutsfattande, i synnerhet för mängd- och rutinärenden, för att korta handläggningstider och frigöra resurser till den mer kvalificerade handläggningen.
Personalliggarsystemet är ett stort inslag i många verksamheter som innebär en betydande administration för många företagare med risk att bötfällas för små tekniska fel i hanteringen. Systemet behöver utvärderas och avarterna tas bort. Kontrollavgifter måste begränsas till att endast tas ut av de företag som medvetet fuskat eller vid upprepade förseelser.
Det finns mycket lagstiftning som är till för att göra det enklare för mindre företag – exempelvis att få lämna ett förenklat årsbokslut eller inte omfattas av revisionsplikt. Förutsättningen för att få använda dessa förenklingsregler är att man ligger under vissa gränsbelopp som satts i fasta kronor. Eftersom gränsbeloppen inte har räknats upp med inflationen omfattas allt färre företag av förenklingsreglerna som från början var tänka att göra det. Gränsvärdena måste räknas upp och helst också knytas till ett index så att de uppräknas automatiskt i takt med inflationen.
