Vad är karensdag och karensavdrag och hur funkar det?
Svar från juristen: Karensavdrag ersatte reglerna om karensdag i lagen om sjuklön 2019. Ordet karensdag används dock fortfarande eftersom det för många anställda motsvarar karensavdraget sjuklönen för en dag. Om arbetsgivaren har kollektivavtal kan det finnas andra regler där om beräkning av karensavdrag som ska följas i stället. Om du har enskild firma eller är delägare i handelsbolag har du ett visst antal karensdagar innan du får sjukpenning från Försäkringskassan.
Läs mer: Hur räknar jag ut karensavdrag för mina anställda och mig?
Eller gå direkt till vårt verktyg: Räkna ut karensavdraget och sjuklön
Lyssna på Juristerna svarar 07: Vad gäller kring sjuklön och karensdagar?
Karensavdraget är istället 20 procent av veckoersättning
Karensavdraget ska vara 20 procent av genomsnittlig veckoersättning för sjuklön. Genomsnittlig veckoersättningen i form av sjuklön är den sjuklön den anställde beräknas få en kalendervecka.
Veckoersättningen ska beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka, till exempel tjänstgöringsgraden som arbetsgivaren och den anställde kommit överens om i anställningsavtalet eller på annat sätt. Om en deltidsanställd regelbundet arbetar mertid ska det tas med i den genomsnittliga arbetsinkomsten.
Läs också: Få hjälp med juridisk rådgivning på telefon
Karensavdrag utan avtalad tjänstgöringsgrad
Om ni inte har någon avtalad arbetstid, arbetstiden varierar kraftigt eller den anställde har provision får du i stället utgå från hur den anställde arbetat och tjänat in lön under en jämförelseperiod. En lämplig jämförelseperiod ska också användas om schemat är lagt så att vissa tillägg bara utgår vissa veckor, exempelvis att tillägg för obekväm arbetstid (OB-tillägg) utgår varannan vecka p.g.a. att arbete sker under kvällstid. Hur lång jämförelseperioden ska vara finns inga detaljregler om. Men den ska ge en genomsnittlig rättvis bild av den lön och andra anställningsförmåner från arbetsgivaren som den anställde går miste om vid sjukdom. Normalt räcker det med en jämförelseperiod på en till tre månader men den kan vara längre.
Läs också: Fler frågor och svar om sjukskrivning
Hur fungerar det om den anställde jobbar en del av dagen?
Om den anställde går hem p.g.a. sjukdom med kanske bara har någon enstaka timme kvar att arbeta kommer hen att få resterande del av karensavdraget avdraget från sjuklönen påföljande dag om hen fortfarande är sjukfrånvarande.
Om den anställde i stället kommer tillbaka till arbetet dagen därpå kommer hen inte få någon sjuklön alls eftersom karensavdraget är större än 80 procent av förlorad arbetsinkomst. Om den anställde återinsjuknar inom fem dagar och sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna att tas med som karensavdrag på den sjuklön som kommer att betalas ut.
Karensavdrag dras från sjuklön
Karensavdraget dras från den sjuklön som ska utbetalas. Detta gör att en anställd som går från arbetet och får löneavdrag för några timmar men sen kommer tillbaka till jobbet dagen därpå inte kommer få någon sjuklön eftersom karensavdraget är större än 80 procent av förlorad arbetsinkomst. Om den anställde återinsjuknar inom fem dagar och sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna att tas med som karensavdrag på den sjuklön som kommer att betalas ut.
Använd vårt verktyg för att räkna ut hur mycket sjuklön som ska betalas ut: Räkna ut karensavdraget och sjuklön
Räknas helgen in i sjukdagarna?
Ja, helgen räknas in i den anställdes sjukdagar. Det är kalenderdagar som sjukperioden beräknas på, även om den anställde inte får sjuklön för helgen/arbetsfria dagar. Sjuklöneperioden är från den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden.
