Läs remissyttrandet som pdf. 

Utredningen föreslår bland annat att kravet på god försörjning för arbetstillstånd ersätts med ett krav på att lönen ska uppgå till minst medianlön. Kravet ska inte gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller i en viss del av Sverige. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från lönekravet.

För de yrken som undantas föreslår utredningen att lönen minst ska uppgå̊ till den lägsta månadslön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Regeringen föreslås få meddela föreskrifter om att vissa yrken får uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utredningen föreslår inledningsvis att yrkena personlig assistent och bärplockare ska uteslutas.

Anmälningsplikt föreslås införas för arbetsgivare, vilket innebär att de ska vara skyldiga att anmäla till Migrationsverket om anställningen upphör eller om anställningen aldrig tillträds. Vidare föreslås systemet med spårbyte avskaffas, vilket innebär att möjligheten för den som fått avslag på sin asylansökan men som haft arbete i Sverige inte ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån landet.

Utredningen föreslår att heltäckande sjukförsäkring ska vara krav för att beviljas arbetstillstånd och att avgiften för den arbetsgivare som har en person anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige höjs från ett prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp.

Utredningen föreslår även åtgärder för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring, bland annat förlängd tillståndstid för EU-blåkort och undantag från föreslaget lönekrav för utlänningar som har uppehållstillstånd för forskning, studier med mera.

Övergångsregler föreslås gälla under tolv månader från det datum de nya reglerna ska träda i kraft. Lönekravet ska under denna period inte gälla förlängningsansökningar. En ansökan om förlängning ska registreras hos Migrationsverket senast ett år från det datum de nya reglerna träder i kraft.

Företagarnas synpunkter på förslagen

Företagarna avstyrker utredningens förslag om krav på lön som uppgår till minst medianlön för arbetskraftsinvandring och förslaget om att undanta vissa yrkesgrupper där det bedöms finnas behov av arbetskraft som inte kan tillgodoses i Sverige. Därmed avstyrker Företagarna även utredningens förslag om att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska lämna förslag om vilka yrken som ska undantas.

Företagarna anser att utredningens förslag om lönenivå vid undantag från lönekrav, det vill säga lägsta månadslön som följer svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, ska vara huvudregel och gälla all arbetskraftsinvandring.

Företagarna avstyrker utredningens förslag om att exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten att beviljas uppehållstillstånd för arbete.

Företagarna avstyrker förslaget om att höja den särskilda avgiften.

Företagarna avstyrker förslaget om att avskaffa systemet med spårbyte.

Företagarna tillstyrker förslaget om att införa en anmälningsplikt till Migrationsverket om anställningen upphör eller aldrig tillträds.

Företagarna tillstyrker utredningens förslag att:

• Förlänga tillståndstiden för EU-blåkort,
• Nyfödda barn till innehavare av vissa EU-relaterade tillstånd ska få ansöka om uppehållstillstånd i Sverige,
• Utöka möjligheten att få ansöka om uppehållstillstånd för forskning och studier på forskarnivå från Sverige,
• Undantag för personer som har uppehållstillstånd för forskning, studier med mera från föreslaget lönekrav,
• Undantag för vissa legitimerade yrken inom sjukvården från föreslaget lönekrav.

Företagarna anser att de arbetstillstånd som beviljats innan de nya reglerna träder i kraft, undantas kraven på lönevillkor vid en ansökan om förlängning. Lönekrav för redan beviljade arbetstillstånd ska fortsatt vara kollektivavtalsmässiga villkor eller branschpraxis, dvs. samma villkor som förelåg då arbetstillståndet beviljades, och inte vara tidsbegränsat.